För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Backlash i Europaparlamentet

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 15 januari 2007 - 12:54
Uppdaterad 23 april 2007 - 16:00

SVT:s regionala korrespondent Patrik Oksanen skriver dagligen under rubriken EU-kollen om vad som händer och vad som diskuteras i Bryssel.

Fredag 19 januari
Utvidgningen av EU är på många sätt en oberättad framgångssaga för EU, men det finns också en baksida. Sedan jag kom till Bryssel i oktober har jag pratat med svenska parlamentariker både till höger och vänster som vittnar om att jämställdhetsarbetet har gått tillbaka, och det från ett med svenska ögon sett, inte särskilt hög nivå.

Att möta kommentarer från andra parlamentariker som att kvinnor som begår abort är psykopater eller få höra att man vill göra människor onaturliga när man pratar jämställdhet förekommer.

Jag var i kommissionens pressrum igår när jag såg en jämställdhetsdebatt från parlamentssessionen i Strasbourg skymta förbi på TV-skärmen.

Eva-Britt Svensson (v) krävde att parlamentsledamöterna ska ha möjlighet att få genomgå en jämställdhetsutbildning. Europaparlamentet är inte direkt i frontlinjen i jämställdhet, inte i representation eller kultur, men hon fick mothugg. Jämställdheten i parlamentet behöver inga regler var budskapet. Man efter man gick upp i talarstolen och talade om att förslaget kränkte kvinnor, att man ska respektera skillnader, och så vidare.

Förra ordföranden för socialdemokraternas kvinnoförbund Inger Segelström äntrade talarstolen och var riktigt arg när hon dundrade "Flera män har framfört dinousarieåsikter. Trist, Trist, Trist..."

Förslaget om jämställdhetsutbildning röstades förstås ned.

Europaparlamentet är på gott och ont en avspegling av Europa. I veckan bildade till exempel extremhögern en partigrupp, och i går dömdes dess gruppledare Bruno Gollnisch av en fransk domstol för att fällt yttranden som ifrågasätter förintelsen.

När det gäller jämställdheten så har det direktvalda parlamentet bara haft två kvinnor som talmän, tio har varit män. Bara 30 procent av ledamöterna är kvinnor, att jämföra med strax under 20 procent i första valet 1979. Två länder saknar idag helt kvinnliga europaparlamentariker, Malta och Cypern. Bland andra tunga EU-länder är andelen låg; Polen (13%), Italien (18%) och Storbritannien (25%).

Sverige kan fortfarande i någon vecka skryta om att man är bäst med över 50 procent kvinnor bland ledamöterna. Men den här sessionen var socialdemokraten Ewa Hedkvist Petersens sista och hon ersätts av Göran Färm. Under fjolåret ersattes folkpartiets Cecilia Malmström av Olle Schmidt. Nästa gång parlamentet sammanträder i Strasbourg kommer de mest jämställda nationella delegationerna att vara Estland och Luxemburg, som ligger precis på varannan herrarnas.

Det kan vara värt att komma ihåg att på det "politiska golvet" ser det annorlunda ut, trots att alla medier nu rapporterar om den stora kvinnotrenden där förbundskansler Angela Merkel i Tyskland var först ut.

Strålkastarskenet i Frankrike, Sverige och USA ligger nu på Segolene Royal, Mona Sahlin och Hillary Clinton och om de kan följa Merkel till den absoluta politiska toppen.

Till sist; föga anade jag i går morse när jag kämpade med mitt paraply som vek sig åt alla håll och kanter att jag vandrade i utkanten av det oväder som beskrivs som Storbritanniens värsta på 17 år (Läs mer).

Torsdag 18 januari
Belgiens och Europas huvudstad fick igår kväll småstadskänslan att vakna till liv inom mig. Förkyld, trött, med väskor efter tre dagar i Strasbourg, lämnade jag kontoret vid sjutiden igår kväll för att ta mig hem till Ixelles med taxi. Taxichauffören skiner upp och säger: Aahhh, vous êtes le journalist Scandinave!?!

Min första tanke var, vad ? är jag redan så ökänd? Jo, ökänd, eller känd som förvirrad, det är jag, även hos taxichaufförer.

Det visade sig att det var taxichauffören som återbördade min mobiltelefon. Förra gången jag åkte med honom tappade jag en av mina två telefoner i taxin, ringde och hans passagerare svarade. Sedan åkte han tillbaka med telefonen till mig. En trevlig och vänlig kille, precis som i en småstad. Jag fick möjligheten att återigen tacka honom för hans hederlighet att komma tillbaka med mobiltelefonen.

Grundlagsdebatt
Förbundskansler Merkels lågmälda och Europaideologiska tal igår där hon poängterade vikten av att EU:s konstitution, grundlagen, införs till 2009 har redan orsakat debatt. Merkel vill inte ha några större debatter om konstitutionen för att få igenom den, inte heller några folkomröstningar.

Konstitutionen har redan klubbats av 18 länder, länder som förövrigt möts i Madrid nästa vecka. Dessa länder vill ha så litet ändringar som möjligt i texten, Storbritannien vill ha en så minimalistisk variant av konstitutionen så att folkomröstning inte behövs och nu har franska socialisternas presidentkandidat Royal gått ut och sagt att hon vill se en ny fransk folkomröstning 2009 om det nya utkastet till grundlag. Fortsättning följer.

"Hälsa Mona"
I ett blåsigt och regnigt Bryssel vandrade jag i morse från parlamentet där jag hoppade av bussen till kommissionen, paraplyet böjde sig så där härligt åt andra hållet flera gånger. Halvt dränkt nådde jag målet, en morgontidig Margot Wallström och en intervju om Mona Sahlins kandidatur som partiledare för socialdemokraterna.

Wallström betonade särskilt Mona Sahlins ledarskapsförmåga och hennes stora europeiska kontaktnät inom Socialdemokratin. "När jag möter ministrar och andra säger de ofta, hälsa Mona", berättade Wallström. Med allt mer beslutsfattande i Rådet så blir det internationella kontaktnätet viktigt för den som vill bli Sveriges statsminister.

PS. Den här krönikan e-postades i förmiddags, men den försvann på vägen till Stockholm. Kanske blåste den bort? På vägen hem såg jag hur två polismän försökte hålla fast i ett avspärrningsstaket eftersom de stängt av en gata på grund av blåsten.

Onsdag 17 januari
Mycket går i svart-gult-rött just nu. Igår valdes konservative Hans-Gert Pöttering till talman, socialisternas gruppledare är tysk och idag kom Tysklands förbundskansler Angela Merkel till parlamentet och talade om det tyska ordförandeskapet för EU. Merkel talade förövrigt samtidigt som de svenska partiledarna hade årets första riksdagsdebatt.

Merkels besök kommer i en tidpunkt då dragkampen mellan regeringar och folkvalda parlament blir tydligare. EU:s djupfrysta konstitution är på tining, men Merkel vill att några få i regeringarna ska se till att få den på banan. Nationella parlament, Europaparlament och folkopinioner vill också ha med ett ord i laget. I grunden handlar det om vem som har makten i EU.

En färdplan för Konstitutionen
Inför Merkels besök skrev den förre tyske president Herzog i Welt am Sonntag om att allt mer makt flyttats från Berlin till Bryssel, från folkvalda till ministrar.

84 procent av all lagstiftning i Bundestag kom under perioden 1999-2004 från uppgörelser i ministerrådet, och Herzog ifrågasätter om Tyskland längre oreserverat kan kallas en parlamentarisk demokrati.

Merkels tal betonade att målet för henne är att det ska finnas en färdplan för Konstitutionen i slutet av det tyska ordförandeskapet. Att inte ha nått i mål före parlamentsvalet 2009 kallade Merkel för ett historiskt misslyckande.

Klimatfrågan kom upp sent
Kristdemokraten Anders Wijkman bodde på samma hotell som fotograf Marc och jag, och vi skjutsade honom till parlamentet före talet. Han hoppades höra Merkel prata tydligt om EU:s och Tysklands mål med klimatpolitiken.

Han kan knappast ha varit nöjd. Klimatfrågan dök upp först en allmän inledning om värderingar, frågan om konstitutionen, Kosovo, Balkan, Svarta Havsområdet, USA och Ryssland.

Merkel nämnde klimatet efter 24 minuter och det varade i cirka en halv minut, och handlade om att Klimatfrågan kommer upp på toppmötet i mars, Europa ska gå i bräschen - men att EU måste få med sig USA och andra länder. Klimatfrågan återkom sedan bara som enstaka ord i resten av det 35 minuter långa talet, hon avbröts förövrigt av 22 applåder.

Av det Merkel sade i talet kanske hennes ord, "Vi måste finna Europas själ", det som kommer att leva kvar under försöken att få fart på konstitutionen. Själen handlar för Merkel mycket om mångfald, tolerans och frihet. Hur detta sökande efter Europas själ ska gå till och vilka som ska göra det återstår att se.

Fotograf Marc och jag åker idag tillbaka till Bryssel, själv snörvlar jag på min tredje veckolånga förkylning på två månader. Vi lämnar oss bakom ett parlament som ska fortsätta diskussioner bland annat om man ska ha ett liknande ersättningssystem för förseningar på tåg som för flyget.

Tisdag 16 januari
Det talas mycket om ett EU i olika hastigheter, där länder som vill fördjupa samarbetet gör det, medan andra står på sidan om, eller hittat sin egen takt. Just i dagarna finns det ett par tydliga exempel på det.

På det informella justitieministermötet igår i Dresden tryckte Tyskland på för att få mer polissamarbete. Sju EU-länder har redan gått före och samarbetar kring frågor om illegal invandring och terrorism genom att byta DNA-profiler, fingeravtryck, bilregister och personregister.

Fanmarsch i Strasbourg
Själv är jag i Strasbourg och såg ceremonin i parlamentet när 35 rumänska och 18 bulgariska parlamentariker hälsades välkomna av avgående talmannen Joseph Borell. De marscherade in under nationsfanorna, och möttes med stående ovationer av de andra parlamentarikerna.

Från kommissionen var ländernas kommissionärer språkkommissionären Leonard Orban från Rumänien och den bulgariska konsumentkommissionären Meglena Kuneva på plats med vice ordföranden Margot Wallström.

Men Rumäniens och Bulgariens medlemskap är inte fullständigt i alla avseenden, inom en del områden kommer det att dröja innan de är fullvärdiga medlemmar, som Bulgarien och flygsäkerheten. EU har alltså medlemmar, medlemmar och medlemmar, något som blir tydligt i frågan om Euron.

Alla får inte inför euron
Som svensk påminns man i olika sammanhang om att vi inte har gått med i valutaunionen trots att vi har åtagit oss att göra det enligt fördraget. Att en stor majoritet av svenskarna röstade nej i folkomröstningen är en annan historia. Till skillnad från Sverige så har Storbritannien och Danmark undantag och får behålla sina valutor.

Flera av de nya medlemsländerna vill men får inte ansluta sig till euron eftersom de inte klarar av kriterierna. Dessutom finns EFTA-länder som Norge och Island som är associerade till EU rent ekonomiskt, men som inte är med i EU. Och om tankegångar hos Islands utrikesminister blir verklighet kan EU få ytterligare en till nivå, ett land som inte är med EU men som har infört euron som valuta.

Valgerdur Sverrisdottir konstaterar att ett land som är litet som Island har svårt att upprätthålla en självständig valuta i en öppen europeisk marknad. Hittills har reaktionerna från EU-håll varit svala, med motiveringen att man kan inte bara plocka russinen ur kakan. Läs mer påNRK:s hemsida.

Om islänningarna får nobben av Bryssel och euron kan de ju alltid prova att gå över till norsk eller dansk krona, eller det brittiska pundet....

Trots att jag inte hållit på så länge börjar den över fyra timmar långa resan mellan Bryssel och Strasbourg börja kännas seg. I går var det också stundtals en riktig tjock dimma i Ardennerområdet. Natten hade varit kall och kvar i skuggdalar låg det frost, den första jag sett härnere denna varma vinter.

Måndag 15 januari
Läste i helgen nyhetsbrevet Foodwire och det journalisten Jonathan Newton skrivit om "Frankensteins foods", och då framför allt mat som kommer genom kloning. Storbritannien och Tyskland har nu bett om vägledning från EU:s arbetsgrupp för nya livsmedel om hur EU ska se på livsmedel från klonade djur och växter. EU saknar idag regler på området.

Amerikanska myndigheter menar att det är lika ofarligt att äta klonad mat som oklonad mat, och under julhelgen godkände USA klonade livsmedel. Debatten om klonad mat kommer minst sagt bli intressant att följa.

Historisk Strasbourg-session
Själv åker jag idag till Strasbourg på årets första parlamentssession. Det är en session som blir historisk på flera sätt. Antalet ledamöter ökar från 732 till 785 genom att Bulgarien och Rumänien gått med i EU. Det i sin tur leder till att de högerextrema partierna kan bilda en egen partigrupp som ska heta identitet-tradition-självständighet. 20 parlamentariker från 7 länder samlas i gruppen som kan bildas i dag när de formellt väntas ansöka om detta hos talmannen.

I sina led har gruppen Nationella Fronten från Frankrike, Mussolinis barnbarn från Italien och rumäner som antisemiter, antiromer och antiungrare. Det som förenar gruppen är att de är emot utvecklingen om mer beslutsrätt till EU-nivå, en större invandring och turkiskt medlemskap i EU. De betonar också Europas kristna arv. Det är en politisk cocktail som gått hem i flera europeiska länder den senaste tiden.

En partigrupp ger mer politiskt inflytande och pengar, och det har redan hörts krav från socialisterna att man ska ändra på reglerna för partigruppsbildande så att de högerextrema inte ska kunna bilda en partigrupp så lätt. Men det har mött motstånd med argumentet att man inte ändrar spelreglerna efter halva matchen. Jag kommer under morgondagen göra ett jobb på detta för bl.a. Sydnytt.

Pöttering ny talman
Parlamentet får i veckan också en ny talman, det är kristdemokraten Hans-Gert Pöttering som tar över klubban efter tidigare uppgörelse med socialisterna att dela talmannaskapet i två perioder. Trots säkert stöd från de tre största grupperna ställer de mindre grupperna upp med egna kandidater, men valet är givet.

Patrik Oksanen, EU-korrespondent Bryssel

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.