Klimatprat och fångutbyte

Publicerad 12 februari 2007 - 15:04 Uppdaterad 23 april 2007 - 15:59

SVT:s regionala korrespondent Patrik Oksanen skriver dagligen under rubriken EU-kollen om vad som händer och vad som diskuteras i Bryssel.

Fredag den 16 februari

I dag är två av SVT:s väderprofiler Pär Holmgren och Martin Hedberg i Bryssel för att bilda ett europeiskt nätverk av tv-meteorologer. Syftet är att förbättra tv-tittarnas kunskaper om klimatförändringar. Flygresan Bryssel t.o.r. innebär till exempel att Holmgren och Hedberg bidragit med ca 600 kg koldioxidutsläpp.
De hade tänkt ta tåget från Stockholm, men konstaterade att det skulle kosta 6000 kronor och ta över 20 timmar med byten.

Förra helgen träffade jag miljöpartiets europaparlamentariker Carl Schlyter på Arlanda. Han berättade att han två gånger tagit tåget till Bryssel från Stockholm, en resa som tog 23 timmar med byte i Köln. Med sådana tågtransporter till sådana priser är det svårt att leva som man lär, oavsett om man är väderspåman eller politiker.

Även om alla i Bryssel pratar klimatförändringar så kommer det att dröja länge innan insikterna översätts i först praktisk politik och sedan i konsekvenser för människors vardagsbeteende. För vem vill låta resan ta uppemot tio gånger så lång tid till mycket högre pris?

Bakom nätverket finns EU-kommissionen som ser möjligheten att få ut klimatbudskapet till medborgarna genom de 40 väderpresentatörerna. Några av de regionala nyhetsprogrammen kommer att sända det inslag jag gör från konferensen, och en del kommer att ha specialprognoser i fredagens 19.10-sändning, som Nordnytt. Mer om klimatfrågor hittar du på svt:s vädersajt.

Från torsdagens ministerrådsmöten så kan följande noteras:
Energiministrarna är eniga om målet 20 procent från förnyelsebara energikällor 2020, men inte om det ska vara bindande eller inte. Sverige tillhör den minoritet som vill ha bindande åtaganden. När det gäller biobränsle var ministrarna eniga om ett bindande mål på 10 procent, om biobränslet är kommersiellt tillgängligt.

Inrikes/justitieministrarna kom överens om fångutbytet, att fångar ska få tillbringa sin fängelsetid i det land de har anknytning till. Uppgörelsen gick igenom med att Polen får övergångsregler.

Ministrarna ger också klartecken till att DNA, fingeravtryck och trafikregister kan bytas över gränserna i ett register, däremot är det fortfarande stopp för polis att verka över nationsgränserna - polisen i Torneå får inte jaga inbrottstjuven över gränsen till Haparanda.

Torsdag den 15 februari
Kom hem igår kväll från Strasbourg och vaknar upp i ett Bryssel där himlen är blå och solen skiner, för ovanlighetens skull.

Om solen fortsätter att skina kanske ett gott humör smittar av sig på de besökande ministrarna idag, för det kan de behöva eftersom det två ministerråd med kontroversiella ämnen på dagordningen. Justitie- och inrikesministrarna ska komma överens om ett förslag om att fångar ska kunna överföras lättare inom EU så att de kan avtjäna straff i det land där de har mest anknytning.

Dessutom är dataöverföring mellan olika länders register på dagordningen. Den sista punkten är inget beslutsärende, men EU-kommissionen passar på att informera om förslaget om gemensamma straff på miljöbrott. Det kontroversiella är att kommissionen ger sig in på ett område som är traditionellt medlemsländernas.

Energiministrarna har att komma överens om hur stor andel av EU:s energi ska komma från förnyelsebara källor och om målen ska vara bindande. Flera länder föredrar rekommendationer.

I Strasbourg kommer Europaparlamentet att bland annat diskutera den humanitära situationen för flyktingar i Irak. Ledamöter från sex olika partigrupper har lagt ett resolutionsförslag där EU:s medlemsländer uppmanas att göra mer, men pekar ut Sverige som det enda goda undantaget.

Igår kritiserade Europaparlamentet också CIA-flygningarna (Läs mer.) att SWIFT-uppgifter på bankkunder hamnat i USA, samt uttalades sig för tuffare klimatmål än de som EU-kommissionen gjort.

Jag ägnade mig åt en fråga som blev uppskjuten från den här sessionen, betalningsdirektivet. Hur det i slutändan eventuellt riskerar att slå på sina håll i Sverige kan du se på Tvärsnytts hemsida.

Själv håller jag tummarna att solskenet fortsätter så att det är kvar när jag har redigerat klart ett inslag åt Östnytt.

Onsdag den 14 februari

De två senaste dagarna har jag pratat ganska mycket makt med svenska Europaparlamentariker. Jämfört med när Sverige gick med i EU så har parlamentet vuxit i makt - men samtidigt så har den svenska journalistiska nyfikenheten på vad som händer i parlamentet försvunnit.

Jan Andersson (s) från Helsingborg, som är den ende nordbo som är utskottsordförande, har en del att jämföra med. Han är tillsammans med Charlotte Cederschiöld (m) kvar från den första omgången parlamentariker, de som utsågs av riksdagen innan det första parlamentsvalet 1995. När Rolf Fredriksson och jag pratade med honom igår konstaterade han litet uppgivet att åren efter inträdet fanns det mer svensk mediebevakning än i dag.

Jan Andersson konstaterade också att det är skillnad mellan Danmark och Sverige, han är med i dansk debatt och intervjuas i TV-program och sitter inte sällan med i studio och diskuterar. I svensk press däremot är han en doldis. Handen på hjärtat, hur många av er som inte följer med i EU-politiken kan räkna upp någon Europaparlamentariker, som jag inte just nämnt i texten ovan? Inte så lätt eller hur...

Det finns stöd för hans tes om Danmark, för lustigt nog så hittade jag att hemsidan Europa-Nytt berättar om den danska tankesmedjan Mandag morgen, som konstaterar att några danska parlamentariker citeras oftare i dansk press än danska ministrar, för att inte tala om folketingsledamöterna.

I många ärenden är parlamentet medlagstiftande tillsammans med medlemsländernas organ, ministerrådet. Mandag morgen skriver om en studie från kommissionen om vem som får sin vilja igenom. I 23 procent av fallen är det parlamentet, 17 procent ministerrådet och resten är en kompromiss. Alltså, parlamentet är viktigare än ministerrådet är tesen.

En förklaring till parlamentets ökande makt är också att EU:s utvidgning, från 15 länder till 27 länder, innebär att det tar längre tid, och är svårare, för ministerrådet att nå konsensus och en uppfattning. Då går det snabbare för parlamentet och det blir något för regeringarna att förhålla sig till.

Vad gör då de 785 parlamentarikerna av makten? Ja, bland annat gjorde de som jag skrev om igår, röstade för bindande regler på avfallsdirektivet, dessutom med en rungande majoritet. Betänkandet från den brittiska konservativa ledamoten Caroline Jackson gick igenom med 651 röster för, 19 emot och 16 nedlagda. Ett väldigt tungt beslut i positioneringen mot medlemsländerna i ministerrådet.

I dag kommer den omdebatterade CIA-rapporten upp, där det inte finns någon lagstiftning ? men väl en opinionsbildande funktion. Läs mer om utskottets rapport, som det nu ska röstas om

Vad är då makt? Nationalencyklopedin definierar det som "position och resurser att styra personer, händelser etc." Har Jan Andersson som utskottsordförande för sysselsättning och sociala frågor i Europaparlamentet mer makt än arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin?

Själv kände jag maktlöshet i morse när jag såg hur den stora glasvasen i hotellobbyn långsamt, långsamt föll och gick i tusen bitar. Litet för mycket ostrukturerat bärande av datorväska, resväska och jacka orsakade kraschen som hördes i hela lobbyn. Mina finländska kollegor, som jag var ute med igår kväll och åt middag med, tittade djupt ner i sina tidningar.

Tisdag den 13 februari
Vaknade i Strasbourg i morse och tog en lätt joggingtur, sitter nu i hotellobbyn och väntar på avfärd till Europaparlamentet. En gång i månaden åker hela parlamentet sisådär 45 mil söderut till en kostnad av runt 2 miljarder kronor per år, en kvarleva från den tiden då EU dominerades av axeln Bonn-Paris.

Så en gång i månaden är det helt hopplöst att hitta ett hotell att bo på i Strasbourg. Den här gången bor Rolf Fredriksson, fotograf Bert Degraeve och jag på ett hotell 11 km söder om stadskärnan.

Det är vårt skräp, ja ditt också, som står på parlamentets dagordning. I dag väntas parlamentet rösta på ett avfallsdirektiv där parlamentet är på tvärs med EU:s medlemsländer. Om miljöutskottets linje vinner så ställer parlamentet bindande krav på att sopberget inte längre ska öka 2012, och börja minska 2020. Det ska klaras av med hjälp av ökad återvinning. I genomsnitt inom EU så återvinns bara en tredjedel av ett halvton skräp som varje person genererar. Dessutom är det stor skillnad mellan olika länder.
Miljögrupper är på plats och lobbar synligt in i det sista med bland annat en banderoll som hänger utanför entrén.

I EU-kommissionens ursprungliga översyn av avfallsdirektiv fanns inga bindande krav och det är inte orimligt att gissa att parlament och ministerråd inte kommer överens i den här frågan så att den går till förlikning.

I dag kommer också Tysklands förbundskansler Angela Merkel till Strasbourg för att tillsammans med José Manuel Barroso vara med i parlamentets debatt om prioriteringar och vårtoppmötet. Parlamentets talman Hans-Gert Pöttering lägger fram arbetsplanen under andra halvan av parlamentets mandatperiod, som sträcker sig fram till 2009.
Hur den första halvan har gått kommer ni att se i litet olika sändningar, troligtvis i nästa vecka, när Rolf, Bert och jag har knåpat klart.

Måndag den 12 februari
Carl Bildt och hans utrikesministerkollegor är i Bryssel i dag och har på menyn den kriscocktail som blivit vardag på ministerrådsmötena: västra Balkan (Kosovo), Mellanöstern, Sudan, Somalia och Iran.

Tonläget i världen har blivit litet högre de senaste dagarna. Även om försvarsministrarna för USA och Ryssland i går försökte tona ned "kallakrigspratet" i efterdyningarna på Putins tal i lördags där den ryske presidenten angrep USA så kan inte läget beskrivas som helt harmoniskt. Energi- och Östersjöledning, importstopp av polskt kött, ryska dumans uttalande om att Estland glorifierar minnet av fascismen för att man vill flytta ett sovjetiskt monument, rysk upprustning (även om USA lägger sisådär 20 gånger mer pengar på militären) och så att Ryssland är beredd att inlägga veto mot en deklaration om självständighet för Kosovo i FN:s säkerhetsråd är några punkter som stör i relationerna mellan EU (både som helhet och enskilda länder) och Ryssland.

Samtidigt stiger spänningarna i Kosovo. Vill du fördjupa dig i Kosovokonflikten, titta in på kollegan Christina Johannessons fördjupningssida om Kosovo.

Finlands förre president Martti Ahtisaari som lagt fram Kosovorapporten kommer också till mötet som förutom Kosovo även kommer att handla om Serbiens relation till EU, och om samtalen om ett samarbetsavtal (första steg mot EU-medlemskap) kan återupptas trots att krigsförbrytaren Ratko Mladic ännu inte är gripen.

Ahtisaari har för övrigt under veckan blivit hårt angripen i serbisk tabloidpress och i den serbisknationalistiska bloggsfären där man anklagat Ahtisaaris far som hette Oiva Adolfsen, (oturligt nog), innan han förfinskade namnet 1935, för att ha slagits för Waffen-SS i division Viking.

Några bevis för de serbiska anklagelserna finns inte, men i den serbiska propagandan målas Finland upp som ett nazistiskt land under kriget. Att Finland hamnade på samma sida som tyskarna i det så kallade Fortsättningskriget 41-44 utnyttjas till max. Ahtisaari själv porträtteras i en av tidningarna med hitlermustasch.

• Tweet