Så gjorde vi reportaget om läkaren

Vi får ofta tips till redaktionen från människor som känner sig kränkta och felbehandlade inom vården. Att de vänder sig till oss är inte så konstigt, eftersom det är svårt att som ensam individ orka kämpa för upprättelse mot myndigheterna. Det är nog svårt för en frisk människa - hur det är för en som är sjuk kan man bara föreställa sig.

ÄVEN DEN BÄSTA läkare kan få en varning, ett visst mått av risk måste en läkare våga ta. Men de flesta som får en varning tar väldigt illa vid sig, en varning anses som en allvarlig reprimand bland kollegerna.

Det vi vill belysa är hur en läkare som får sin tredje eller fjärde varning kan fortsätta arbeta och vara förhållandevis oberörd av det - det är då som myndigheterna borde reagera.
Men det regelverk och den domstolspraxis som vi har idag gör att myndigheterna är förhindrade att agera. En läkare måste göra många fler misstag innan han/hon kan stoppas.

DET VAR DÄRFÖR som vi bestämde oss för att ta reda på hur många misstag en läkare kan göra innan någon ingriper. Hos HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i Stockholm finns ett speciellt besöksrum där de har samlat samtliga beslut på all legitimerad sjukvårdspersonal under de senaste åren.

Där tillbringade jag två dagar och fann mycket som var intressant att läsa. Det också då som jag fann den läkare som vi sedan slutligen beslutade oss för att granska. Jag förvånades över att han hade fått sin första varning av HSAN redan innan han hade fått sin läkarlegitimation.

TILLSAMMANS MED MIN kollega Karin Jonsson begärde jag ut en lista på alla HSAN:s beslut, fyra år tillbaka, som hade lett till någon form av diciplinpåföljd. Det är den gränsen som de har satt för vad som är offentligt - vill man söka längre tillbaka får man lämna in en skriftlig förfrågan.

Alla ärendena sattes in i en excelfil så att vi kunde ta fram vilka läkare som fått mer än en disciplinpåföljd osv Här hade vi stor användning av boken Sveriges legitimerade läkare (Fritzes).
Från den får man fram födelsedatum, arbetsplats, eventuell specialistutbildning och vilket år läkaren fick sin legitimation.

VI BÖRJADE TILLSAMMANS vaska fram vilka läkare som var intressanta att titta på och vilka som vi skulle begära beslut på som var äldre än fyra år.
För att få ut äldre beslut måste man göra en skriftlig förfrågan till HSAN.
Vi fann att den första läkaren hade blivit föremål för två Lex Maria anmälningar och åtta anmälningar till HSAN, varav fyra av anmälningarna motiverade en varning.

Vi bestämde oss för att det var honom vi skulle granska och se vad han hade gjort under sina år som läkare. Vi beställde kopior på hans akter från Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter och från Socialstyrelsens behörighetsavdelning samt hans personalakter på samtliga sjukhus som vi fick veta att han hade arbetat på.
Det var där vi fann att två av hans intyg var förfalskade, det som sedan blev bärande genom hela reportaget.

SEDAN HAR JAG och vår fotograf Benny Lindberg rest runt och pratat med de arbetsgivarna som han arbetade hos när han fick sina varningar och de som blivit utsatta för hans förfalskningar.
Jag har pratat med flera av läkarens patienter som har bekräftat att de har känt sig både kränkta och felbehandlade men valde ändå slutligen att inte ha med någon i reportaget.
I stället valde jag att intervjua läkarens chefer - de som anställt honom och som blivit lurade av intygen.

Svårigheterna har varit många. Men det tyngsta har ändå varit att den här läkaren totalt förnekat det mesta - ord har stått mot ord. Det har inneburit att varje sak vi har velat berättat har fått prövas mening för mening - kan vi säga så här eller kan vi inte?

VI HAR ARBETAT med det här reportaget i cirka fyra månader. Jag som reporter, Karin Jonsson som researcher, Urban Hamid hjälpte oss att kolla läkarens arbetstid i Gaza, Benny Lindberg har fotat och redigerat och Nicke Nordmark har varit vår stöttande redaktör.

Agneta Bernárdzon, reporter.

• Tweet