Riktlinjer och råd framtagna för koldioxidbantare. Från Centrum för uthålligt lantbruk, Lantbruksuniversitetet, Uppsala

Sex tumregler:
· Tänk på hur du tar dig till affären - låt bilen stå så ofta du kan
· Ät mindre kött
· Följ den svenska odlingssäsongen
· Köp så närproducerat som möjligt
· Spara energi genom att sätta lock på kastrullen
· Ät upp det du köpt hem

Råden har fokus på val du kan göra för att minska ditt bidrag till utsläpp av växthusgaser. Ibland blir det konflikter med andra komponenter av en hållbar utveckling. Till exempel kan produktionen vara negativ för den biologiska mångfalden, innebära en etiskt tveksam djurhållning eller innebära att bekämpningsmedel och växtnäring läcker ut i naturen. Detta har också vägts in i guiden, för att ekologisk hållbarhet som helhet ökar våra möjligheter att anpassa oss till ett varmare klimat.

Allmänna råd:
· Gå, cykla eller åk kollektivt till affären - tänk på att minska bilresorna för att handla, kombinera med andra ärenden och samåk. Bilåkandet till och från affären står för en stor del av växthusgasutsläppen från maten.
· Använd vattenkokare och mikrovågsugn. Laga så lite som möjligt i ugn, och gör flera portioner på en gång när ugnen ändå är på.
· Köp mat med så lite förpackningar som möjligt - undvik framför allt aluminium som är energikrävande att producera.
· Följ säsong - t.ex. färska grönsaker på sommaren, lamm, bär och frukt på hösten och rotfrukter på vintern.
· Köp så närproducerat som möjligt för att göra vad du kan för att minska transporterna. Läs på lådor och skyltar. Affären är skyldig att uppge om varifrån frukten och grönsakerna kommer.
· Välj ekologiskt producerade varor (KRAV-märkta). Dessa har producerats utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som är energikrävande att framställa.
· Ät mindre kött, och ersätt gärna med bönor, och ärter.
· Du kan göra en bra gissning på om frukten eller grönsaken flygtransporterats eller rest med kyltransport genom att kolla hur lätt den ruttnar. Sådant som inte håller sig länge måste resa snabbt om det kommer långt bortifrån.
· Välja bort "onödiga" livsmedel, såsom godis, läsk, snacks och flaskvatten.
· Du kan hitta bra recept och idéer från "tallriksmatchen" och ta hjälp av S.M.A.R.T. rekommendationerna hos Konsumentverket

Frukt och grönt:
· Köp mer rotfrukter på vintern, frossa i färska grönsaker på sommaren och frukt och bär på hösten.
· Välj så närodlat som möjligt för att minimera transporterna.
· Välj hellre inhemska grönsaker odlade på mark (rotfrukter, ärtor och bönor, vitkål) än grönsaker från oljeuppvärmda växthus.
· Om importerat: välj produkter som rest med båt eller tåg, undvik flygtransporterat.
· Köp inte så mycket bananer - de reser med kyltransport.
· Välj soltorkat framför färska importerade frukter och grönsaker
· Odla örtkryddor själv hemma i fönstret, eller på balkongen på sommaren tillsammans med sallader. Undvik växthusodlade krukkryddor och sallader.
· Grodda och odla smörgåskrasse hemma - bra och billiga vitaminer på vintern!

Ris och gryn:
· Ersätt ris med matvete, korngryn och andra svenska sädesslag samt med pasta och potatis. Ris odlas i huvudsak på vattentäckta fält som avger metangas, en av de stora utsläppskällorna som människan bidrar till.
· Välj ekologiskt odlad potatis, då potatis är en av de grödor som sprutas mest. Välj också potatis som är så lokal som möjligt eftersom den är tungt att frakta.

Kött och djurprodukter:
· Ät mindre mängd kött. Välj om det är möjligt kött från djur som gjort nytta utöver att ge oss kött. Det gäller till exempel kött från djur som ätit restprodukter och annat som vi inte kan äta, djur som hållit landskapet öppet och bidragit till den biologiska mångfalden i våra hagmarker, djur som gör "tjänster" i jordbruket som t.ex. markbearbetning och ogräsbekämpning eller bidrar med gödsel som ger biogas. Det finns ingen märkning för sådant kött i affären men om vi frågar efter det kan det ändras.
· Välj gärna viltkött - det vill säga kött från djur som samlat sin egen föda i naturen.
· Köp svenskt lammkött som slaktats på hösten då de oftast ätit mer grovfoder och mindre mängd importerat kraftfoder.
· Ät nötkött från mjölkkor och deras kalvar som fötts upp på bete och grovfoder. "hagmarkskött", "naturbeteskött", "stenålderskött" och KRAV-märkt kött är de bästa valen. Köp gärna kött från djurets framdelar (till exempel bogkött och oxbringa). Idag exporterar vi framdelar och importerar bakdelar vilket ger upphov till onödig klimatpåverkan.
· Välj kött från grisar som inte fötts upp på importerat foder, men gärna med matrester, och som bökat utomhus och därmed hjälpt till att plöja. Idag finns det tyvärr ingen märkning för detta heller i affären. KRAV-märkt griskött är det bästa valet. Även här är det bra att välja kött från djurets framdelar och inälvsmat, t.ex. sidfläsk, bacon, korv och leverpastej, så att vi använder hela djuret.
· Välj ägg från frigående höns som får vara ute, d.v.s. KRAV-märkta. Om du kan, köp ägg från småskalig lokal produktion.
· Välj KRAV-märkt kyckling på grund av bättre djurvälfärd.
· Köp mjölk, ost och smör m.m. från mjölkkor som fötts upp på bete och grovfoder utan importerat kraftfoder - får - och getost samt KRAV-märkta produkter är bra val.
· Välj i första hand svensk insjöfisk (t.ex. Hjälmaregös som är miljömärkt) eller fisk från kustnära fiske. Sill, sej, skarpsill, flundra, musslor och hummer är bra val. Bra fiskguide med fokus på hållbart fiske finns på WWF:s hemsida.

Bakat:
· Välj lokalbakat bröd och hårt bröd - helst inte "bake off" på grund av långa transporter i kyl och frysbil.

Dryck:
· Undvik att köpa vatten på flaska
· Välj ekologisk mjölk framför konventionell
· Drick juice gjord på lokala råvaror - morötter, äpple, päron m.m.
· Köp närproducerad öl och läsk - eftersom det är tungt att transportera

Rådgivare: Johanna Björklund, Susanne Johansson och Charlotte Lagerberg Fogelberg centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, maj 2007