Tjeckiens Waterloo

Publicerad 11 juni 2007 - 09:34 Uppdaterad 15 juni 2007 - 13:56

SVT:s regionala korrespondent Patrik Oksanen skriver dagligen under rubriken EU-kollen om vad som händer i EU och vad som diskuteras i Bryssel.

Fredag 15 juni
I Grönköpings Veckoblad finns den fiktiva karaktären Gossen Ruda, en yngling som inte riktigt håller sig till spelreglerna, ställer till med bråk och är så där allmänt politiskt inkorrekt.

Bland stats- och regeringscheferna inom EU kan man säga att de polska tvillingarna Kaczynski ligger bra till för den titeln, men en het utmanare är annars Tjeckiens president Vaclav Klaus som i torsdagens Financial Times gick till hårt angrepp mot de som vill skära i utsläppen av växthusgaserna under rubriken "Det som är hotat är inte klimatet utan friheten".

Vädret förändrar sig över tid ändå, varför ha panik för några tiondelars temperaturförändringar och låt alla leva som de själva vill, kan man väldigt enkelt sammanfatta Klaus teser som.

13 ökar utsläppen
Detta utspel kommer när forskarna i FN:s klimatpanel slagit fast säkrare än någonsin att klimatförändringarna beror på människan och framtiden kan bli väldigt allvarlig om inget görs. EU har på egen hand beslutat att skära ned utsläppen med 20 procent.

Diskussioner om en förlängning av Kyotoprotokollet pågår, EU hoppas på ett 30 procentmål till 2020. Och under torsdagen kom också EU-kommissionen med en uppmaning till medlemsländerna att accelerera arbetet av skära ned utsläppen markant, eftersom siffrorna för 2005 bara visade en liten nedgång, 0,7 procent.

Bäst i klassen var Tyskland, Nederländarna och Rumänien. Även Sverige och Klaus Tjeckien minskade utsläppen. Spanien däremot ökade sina utsläpp med 3,5 procent. Sammanlagt minskade 14 länder sina utsläpp, 13 ökade dem.

Klaus egna Waterloo
EU har bara sedan 1990 lyckats skära ned utsläppen med 1,5 procent ? på tolv och ett halvt år måste minst 18,5 procent till grejas (28,5 procent om EU får med sig resten av världen).

Vaclav Klaus menar att det inte är kommunismen som hotar den fria världen nu, utan miljöfundamentalismen Ja, alla ledande politiker i Europa är inte politiskt korrekta, men Klaus är nog lika mycket förlorare i den här frågan som Napoleon efter Waterloo...

...förövrigt kommer tusentals frivilliga att åka en bit söder om Bryssel i helgen för att återskapa just det slaget. Wellingtons rödrockar och Napoleons garden ska återigen drabbar samman på Waterloofälten (http://www.waterloo1815.be/fr/waterloo/).

"Gardet dör, men ger sig icke"
Jag ska också dit som turist och militärhistorisk viktigpetter. Visste ni förresten att Waterloo inte bara är det blodiga slaget som ändade Napoleons välde till en kostnad av runt 50 000 stupade och sårade, utan att Wellingtons insatts anses i militärhistorien som ett bra exempel på hur man väl utnyttjar sin styrkeekonomi?

Eller att de lärde tvistar om general Cambronne vid Napoleons kejserliga garde svarade "La Garde meurt, elle ne se rend pas!" ("Gardet dör, men ger sig icke"), eller just bara "Merde!" ("Skit!") när han uppmanades att kapitulera.

Torsdag 14 juni
Från och med i dag och fram till nästa helg kommer du att höra en himla massa om EU:s konstitution. För när nu det tyska ordförandeskapet presenterar en lägesrapport innebär det en diplomatisk slutspurt.

Det första du behöver veta är att ordet konstitution skrotas ? det ska heta fördrag nu för att inte associera till en statsbildning. Taktiken är att det förhoppningsvis då bara ska godkännas i parlamenten och att man slipper de chansartade folkomröstningarna.

Flaggorna tas bort
Det andra som är säkert är att EU-statens accessoarer kastas ut ur texten. Bara för att flaggor, hymn, motto och Europadag försvinner ur texten så betyder det i praktiken ingenting. EU-flaggorna kommer att fortsätta att vaja även i fortsättningen.

Den gamla texten stoppades när fransmännen och holländarna sade nej i folkomröstning, men den har ändå godkänts av 18 länder, som gärna ser att så mycket som möjligt är kvar.

Trio stretar mot
I de motsträvigas skara finns en udda trio; Polen (röstsystemet), Tjeckien (mellankrigstidens kanske framgångsrikaste demokrati som mosades först av Hitler och sedan kommunismen ? lämna från sig makt till främmande huvudstad är känsligt), Storbritannien (har svårt för allt som innebär att mer befogenheter överlämnas till överstatlig nivå).

Känsliga punkter handlar till exempel om ett avsnitt om grundläggande rättigheter, som rätt till vila, föräldrapenning och en rad annat. Rättighetsdeklarationen skrevs under redan i Nice, men framför allt britterna är oroade över att EU:s domstol skulle få för mycket makt om det gick in fördragstexten.

En annan friktionspunkt är röstsystemet, där Polen vill ha ett nytt system som ger Polen större inflytande och Tyskland mindre. Här är polackerna tämligen ensamma.

Snabb spurt
Själv utkastet till texten kommer tyskarna att presentera tidigast på eftermiddagen 19 juni, två dagar senare kommer statsminister Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att förhandla klart det hela. Det går alltså riktigt fort i spurten, den svenska riksdagen kommer inte att hinna debattera textförslaget eftersom den svenska debatten är schemalagd till förmiddagen innan tyskarna presenterar utkastet.

Kommer det att bli en överenskommelse? Med viss tvekan gissar jag ändå ja, men toppmötet kanske drar ut en extra dag...

Själv ägnar jag dagen åt ett inslag inför ett beslut i nästa vecka om hund- och kattpälsförbud samt att göra en kortare bit till Västerbottensnytt om att EU inser att det är ett strategiskt bekymmer att Unionen saknar naturtillgångar, särskilt när konkurrensen växer från Indien och Kina. Detta med anledning av en serie om uranprospekteringarna

Onsdag 13 juni
Europaparlamentet är i dag arenan för en rad olika klimatdiskussioner och utspel.

Vänstergruppen GUE/NGL har en konferens om vad som händer med u-länderna när temperaturen stiger. FN:s klimatrapporter har hittills visat att de fattiga länderna drabbas hårdare än de rikare.

Bland talarna finns representanter från drabbade länder som Bangladesh, men även Erland Källén som är svensk representant i FN:s klimatpanel.

Bok mot kött
Vänsterpartiets Jens Holm passar också på att lansera en ny bok på engelska, om att köttproduktionen förstör klimatet mer än vad transporterna gör. FAO:s siffror är 18 procent av det totala. Holm, själv även djurrättsaktivist, tar i boken tillfället att ge EU:s jordbrukspolitik en känga.

Pridetalare på Malta
Fler noteringar om svenska parlamentariker. Christofer Fjellner (m) har fått en inbjudan från Maltas RFSL att tala på Maltas Pride i juli.

Fjellner är en av flera svenska parlamentariker som rest runt på olika Pridefestivaler för att visa sin solidaritet och sitt stöd med en grupp människor som i många EU-länder är utsatta för fördomar och övergrepp även från samhället.

Maria Carlshamre (Fi) är en annan parlamentariker som varit särskilt flitig på att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner runt omkring i Europa.

I morgon, mer om läget om fördraget inför nästa veckas toppmöte.

Tisdag 12 juni
Så här veckan innan toppmötet som ska försöka komma överens om ett nytt fördrag kan det vara värt att påminnas om att trots allt tal om kris, ett EU i olika hastigheter och så vidare så rullar ändå beslutsfattandet vidare. Även om några går före så kommer de andra i kapp.

Ett intressant exempel är något som det kan bli beslut av idag när justitieministrarna är i Luxemburg. Det handlar om att EU-länderna öppnar sina dna-register, fingeravtryck och trafikförseelser och gör det automatiskt tillgängligt för andra länders polis. Dessutom ska polis få korsa gränsen och verka i andra länder, iklädda sina egna uniformer och med egna vapen, så länge de har med sig kollegor från det land de är i.

Brittisk bakdörr
Det här kallas ibland för Schengen III, men är mer känt som Prümfördraget. 2005 skrev Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Österrike under fördraget och gick före. Själva Prümfördraget de här länderna emellan går längre, som till exempel att polis kan korsa gränsen i en bovjakt utan att meddela grannlandet och att ha så kallade "air marshals" ombord på andra länders flygplan.

Storbritannien och Irland var de länder som var mest emot, och det är möjligt att dagens beslut att göra det litet bantade Prümfördraget till EU-text kommer att innehålla en bakdörr ut för Storbritannien. Britterna är ju till exempel inte med i Schengen, och landet har kvar sina gränskontroller.

Tyst i Sverige
Kritikerna då? Jo, de finns - några europaparlamentariker, framför allt engelska, är väldigt vassa i sin kritik. Till EUpolitix säger Syed Kamall (Tory) att "Vi går i sömnen rakt in i ett Big Brother-Europa". Liberalen Sarah Ludford säger till EUoberserver att "Hela processen är en skandal".
Europaparlamentet som helhet har dock gjort tummen upp.

I Sverige har debatten varit tyst om Prümfördraget. I svenska Google Nyheter finns bara 4 träffar på Prümfördraget senaste månaden, gårdagens EU-koll där jag nämnde det var en av dessa.

Förutom justieministrarna så träffas även jordbruksministrarna i Luxemburg idag. Bryssel har besök av parlamentariker från de nationella parlamenten som diskuterar framtidsfrågor med europaparlamentariker i det tredje parlamentariska sammanträdet. På agendan för dagen står klimat&energi, det nya EU-fördraget samt parlamentens roll.

Från Sverige deltar riksdagsledamöterna Billy Gustafsson (s), Sofia Arkelsten (m), Annie Johansson (c), Carl B Hamilton (fp), Max Andersson (mp) och europaparlamentarikern Lena Ek (c).

Måndag 11 juni
Ett turisttips om ni passerar badorten Oostende i sommar är att göra ett besök i stadens katedral. Uppförd 1904-1905, i nygotisk stil, med vackra målade kyrkoglas med bland annat Belgiens regenter. Oostende i dimma (!), 18 grader, med klibbande luftfuktighet var helgens utflyktsmål.

EU-veckan inleds med att ministrarna för jordbruk och fiske gör en tvådagarsutflykt till Luxemburg. Ålräddningsplanen kommer de att klubba. Dessutom ska frukt- och gröntpolitiken ses över, på bordet ett stöd som gör att skolelever äter mer frukt. Paketet går ut på att stimulera konsumtionen av frukt och grönt, EU-stöd för destruktion och export tas bort.

Måndag är också början på möten för parlamentsutskott. Finansieringen av satellitsystemet Galileo kommer upp i budgetutskottet. Utskottet för medborgliga fri- och rättigheter diskuterar kommissionens nya immigrationsförslag.

DNA och fingeravtryck
Just det sistnämnda är även en av punkterna även för EU:s justitie- och immigrationsministrar som är i Luxemburg tisdag och onsdag. Kanske den viktigaste frågan som ska avgöras är Prümfördraget, Schengen III som det också kallas. Det handlar om fördjupat samarbetet över gränserna med informationsutbyte av DNA och fingeravtryck. Sju länder skrev under ett eget fördrag 2005 i Prüm.

På onsdag har EU-kommissionen sitt sammanträde. En rapport om hur reglerna kring utstationeringsdirektivet följs kommer tillsammans med slutsatser om framtiden. I klartext handlar det om svenska eller belgiska regler gäller för mig som är utsänd av Sveriges Television i Bryssel.

Milstolpe på torsdag
Dessutom kommer kommissionen med ett årligt utlåtande om medlemsländernas offentliga finanser, klarar de stabilitetspaktens krav? Just nu pågår underskottsförfarande mot sju medlemsländer för att deras finanser inte är tillräckligt bra.

Annars kommer det mesta i EU-väg handla om konstitutionen, förlåt fördraget. Milstolpe på torsdag. Då väntas det tyska ordförandeskap komma med en rapport om läget i diskussionerna. Toppmötet nästa vecka ska försöka nå enighet.

Här i Belgien väntar förövrigt månadslång kohandel för att bilda en regering efter gårdagens val. Uppdraget går till de konservativa. De blev i allians med ett nationalistiskt parti, som kan beskrivas som Vlaams Belang-light, största parti i Flandern. För att få majoritet måste minst två politiska färger i båda språkgrupperna, alltså minst fyra partier, hitta varandra...

Läs mer om det belgiska valet på SVT, BBC eller engelskskråkiga Flandersnews.

• Tweet