Svenska bananer i misstänkt kartell

Publicerad 16 juli 2007 - 10:58 Uppdaterad 27 juli 2007 - 10:15

SVT:s regionala korrespondent Patrik Oksanen skriver dagligen under rubriken EU-kollen om vad som händer i EU och vad som diskuteras i Bryssel.

Fredag 27 juli
EU-kommissionen är inte bara en förslagsställare inom EU, kommissionen fungerar också som Europas konkurrensverk. Att undersöka kartellbildningar och ge godkännande till företagsaffärer som kan snedvrida marknaden tillhör uppgifterna.

Till saken hör att när EU:s kartelljägare är på krigsstigen så avslöjar dom aldrig officiellt vilka företag de är ute efter innan de bestämt sig för om de är skyldiga eller inte.

Därför vägrade kommissionen igår att kommentera vilka bananimportörer de nu anklagar för kartellbildning eller ens bekräfta att en utredning pågår. Men bolagen Fyffes PLC, Dole Food Company och Fresh Del Monte har erkänt att de har mottagit anklagelserna.

Kartellanklagelserna kom efter en gryningsräd i juni 2005 sedan Chiquita tipsat kommissionen om att anställda bytt uppgifter om priser och volymer för den europeiska marknaden, som utgör hälften av världsmarknaden. Genom att vara tipsaren och sedan fortsätta samarbetet med kommissionen har Chiquita fått immunitet.

Kartellen misstänks ha fungerat i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Luxemburg, Belgien, Holland, Tyskland och Österrike. Fälls bolagen kan de straffas med böter upp till 10 procent av den globala omsättningen.

I torsdagens Eurobarometer kan man utläsa att europén är en bilburen människa. 81 procent har bil i hushållet, 51 procent har bilen som främsta transportkälla men 78 procent anser också att bilen och hur de använder bilen har en viktig miljöpåverkan. Bilen är alltså något man inte kan leva utan, men har dåligt samvete av.

Jag kompromissar, har ingen bil men hyr en i helgen för att göra ett besök i Normandie där historiska stränder blandas med medeltida kloster. Återkommer på måndag med några rader om detta.

Trevlig Helg!

Torsdag 26 juli
Maltesen Joe Borg är en försynt, men ändå en ganska bestämd man med ett av EU-kommissionens svårare jobb. Det är mitt intryck efter att ha träffat Joe Borg för Västnytts räkning samtidigt som jag för första gången som journalist börjat följa fiskeripolitiken. Det är ett ganska tragiskt politikkapitel med hotade arter, överfiskningar, regelfusk och nationell chauvinism.

Joe Borg som kommer från EU:s minsta land har ingen stor, stark huvudstad med landsmän att ringa och inkassera gamla favörer för att få hjälp. Fisket är dessutom ett område där medlemsländerna har en stark ställning, och alla ser till sina egna nät.

I går kunde Borg konstatera att antalet överträdelser i mot EU:s fiskeregler (nätstorlek, tid för fiske, kvoter etc) ökade något till 10 443 under 2005 samtidigt som det genomsnittliga bötesbeloppet sjönk kraftigt från 2272 euro året innan till1 1548 under 2005.

Han tvingas konstatera att straffbeloppen knappast avskräcker fulfiskare samtidigt som medlemsstaterna transparens och övervakning brister. Det här hotar fiskebestånden, och det är riktigt illa på vissa håll, ålen hotas av utrotning och torskbeståndet är problematiskt.

Kommissionens förslag till fiskekvoter brukar också urvattnas under långa ministermöten. Det är därför inte så konstigt att Borg under ett tal på Azorerna i veckan efterlyste ett slut på det fragmenterade sättet att se på sjöpolitiken, inklusive fisket.

I oktober väntas Borgs nya sjöpolitikbetänkande komma, troligtvis med förslag som går mer åt överstatlighet och gemensam förvaltning, och mindre av tjuv- och rackarspel om siffror och kvoter.

I Nordsjön, Kattegat, Skagerrak och den östra delen av Engelska kanalen har nu sju länder, däribland Sverige gemensamt börja jaga tjuvfiskare tillsammans. Det blir troligtvis mer av det i framtiden, frågan är om det kommer i tid för ålen och torsken.

En sak att notera på EU-agendan idag. EU-kommissionen presenterar en Eurobarometer med vad medborgarna runt omkring i EU tycker om transportpolitik, bland annat om trängselproblem, kollektivtrafik, åtgärder för att minska CO2-utsläppen men också om säkerhetsreglerna på flyget och flygpassagerarnas rättigheter.

Till sist kan det vara värt att notera att västra Flandern fått sin del av vatten den här sommaren (Läs mer) även om inte översvämningarna är lika allvarliga som på andra sidan kanalen. Britterna väntas förövrigt söka pengar ur EU:s solidaritetsfond, samma fond som Sverige sökte pengar ur efter stormen Gudrun.

Onsdag 25 juli
Det är dagen efter de glada jubelscenerna i Sofia när de fem bulgariska sjuksköterskorna och en palestinsk läkare steg av det franska regeringsplanet efter att ha suttit drygt åtta år i libyskt fängelse (Läs mer.). De dömdes till döden, anklagade för att smittat 426 barn med HIV ? något som experter menar orsakades av dålig hygien och usla rutiner i den libyska sjukvården.

Redan har debatten om priset för frisläppandet och vem som ska ta åt sig äran. I elfte timmen dök Cecilia Sarkozy, hustru till den franska presidenten upp, och mycket av strålkastarljuset har landat på henne och det franska presidentplanet (Läs mer.).

Att den franska oppositionen klagar är inte så konstigt, men i kulisserna klagar också tyskarna om att de grundläggande uppgörelserna som ledde till frisläppandet skedde under det tyska ordförandeskapet med tysk diplomati. Tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier gjorde två besök i Tripoli under våren. I Bryssel muttras det om att EU-kommissionens roll har hamnat litet i skymundan när den mest aktive har varit EU:s utrikeskommissionär Benita Ferraro-Waldner med ett tiotal besök. Det är också hon som skrivit under ett avtal med Libyen som bland annat ska leda till att libyer ska lättare få viseringar till EU-länder, att libyska jordbruk- och fiskeprodukter ska få större tillgång EU:s marknad. Dessutom har Bulgarien och Tjeckien efterskänkt skulder, och EU-länder uppmanas frivilligt skänka pengar till en fond som ska gå till de smittade barnens vård.

Utöver de har drabbade barnens familjer fått 1 miljon dollar för varje barn, pengar som kommer från en libysk fond. Denna fond ska sedan ersättas den första fonden. Jo, det är snurrigt, jag har varit på flera pressbriefingar där den här frågan har försökts redas ut med hur mycket EU-pengar som hittills har betalats utan att bli så mycket klokare.

Litet mer av gårdagen:
EU-kommissionen beslutade igår att tiodubbla det möjliga stödet för enskilda fiskare. (Mer om det kan ni läsa på Smålandsnytts sajt.)

Dessutom har Leterme, ni vet ? Belgiens nästa premiärminister som stämde upp i Marseljäsen av misstag när han skulle sjunka den belgiska nationalsången hunnit be om ursäkt. (Läs mer.) Törs man gissa att det var sista gången han försökte sjunga i TV?

Tisdag 24 juli
Kosovo hamnade litet i medieskugga på gårdagens utrikesministersmöte i Bryssel så jag tänkte ägna några rader åt det eftersom de flesta rapporterade om beslutet att planera vidare på en insats i Tchad inklusive jag själv.

Läget i Kosovo har blivit låst sedan Ryssland blockerar frågan i säkerhetsrådet. Nu är vägen framåt nya samtal. EU ska utse en samtalsperson (tillsvidare sköts det av ordförandelandet Portugal och ministerrådets utrikesrepresentant Javier Solana) för att tillsammans med USA och Ryssland diskutera frågan vidare med Serbien och representanter för Kosovo.

Tanken är att inget ska rivas upp av det som gjorts tidigare, däribland FN-sändebudet Ahtisaaris rapport som föreslog begränsad självständighet, men att slutmålet ska samtidigt vara öppet. Det är en svår balansgång mellan otåliga kosovoalbaner och motsträviga serber. EU-ministrarna var eniga om den här vägen.

När det gäller Kosovo finns det annars sprickor i EU-enigheten. Traditionella allierade till Serbien (genom religion och politik) som Grekland och länder som är oroliga för egna sprickor (läs Baskien) som Spanien har uttryckt reservationer för ett självständigt Kosovo.

Den lilla svenska sommarjournaliststyrkan satt förövrigt två timmar och väntade på den försenade presskonferensen, diskussionerna drog ut på tiden. Med tanke på nyhetslämningar till Aktuellt 18 och Rapport 19:30 för min del, och Studio Ett och Ekot för min radiokollega blev det en lång och påfrestande väntan.

När utrikesminister Carl Bildt väl dök upp tjugo över fem tryckte han på behovet av dialog och att det farliga i Kosovo just nu är unilateralism, att någon agerar på egen hand.

Tidsstressad gjorde jag en snabb intervju om Tchad och så Kosovo för säkerhets skull och gjorde som jag alltid brukar, frågar intervjupersonen om denne har något att tillägga.
Carl Bildt log och skakade på huvudet..."ställer du den frågan till mig om Balkan ? då kommer vi aldrig härifrån."

En snabb koll på klockan visade att jag 22 minuter senare helst skulle vara på kontoret för att vara med på telefon i Aktuellt 18 för att prata om Tchad. Visheten slog nyfikenhet, jag log tillbaka och konstaterade "ok, jag ställer inte den frågan..."

Till sist kan jag inte undanhålla den stora snackisen både bland flamländare och valloner här i Belgien. Yves Leterme, som är partiledare för de flamländska kristdemokraterna och den som just nu försöker bygga en regeringskoalition efter valet, hade ingen stor dag i lördags när Belgien friade nationaldag.

Kolla in Det här inslaget från RTBF på Youtube, först misslyckas han på frågan om varför Belgien firar nationaldag 21 juli (rätt svar: Kung Leopold svor trohet till landets författning 1831) och sedan borde han veta bättre än att sjunga i tv.

Reportern frågar om han kan sjunga Belgiens nationalsång, La Brabanconne. När Leterme svarar litet grann ber den kvicktänkte reportern honom sjunga en bit och Leterme stämmer upp...i den franska nationalsången Marseljäsen.

Man får anta att flamländaren Leterme som vill öka självstyret för Flandern i alla fall vet hur den flamländska nationalsången De Vlaamse Leeuw, det flamländska lejonenet, går...

Måndag 23 juli
EU-styrkor kan snart befinna sig i Tchad. Kanske redan i höst. Det handlar om att skydda flyktingar från grannlandet Sudans härjade provins Darfur. Området har sett 200.000 döda och mer än tio gånger så många flyktingar efter strider mellan rebeller och den regimstödda Janjaweedmilisen. Situationen i Darfur är ytterst allvarlig med stora humanitära behov, samtidigt som internationella hjälporganisationer har svårt att verka i området.

Grannlandet Tchad har omkring 250.000 flyktingar, men de är utsatta för rekryteringar till milisgrupper och säkerhetsläget är svårkontrollerat. Frankrike driver nu på för att få en EU-styrka om 3.000 fredsbevarande soldater, varav hälften franska, till Tchad för att skydda flyktingarna.

EU:s utrikesministrar som möts i Bryssel idag väntas ge klartecken åt att börja planera en fredsbevarande insats. Sverige tillhör de länder som stödjer det franska initiativet, bland annat tillsammans med britterna. Tidigare har Sverige utlovat trupp till en fredsbevarande insats i Darfur, och regeringen utesluter inte att man kommer att bidra till Tchad även om det finns tveksamheter.

Carl Bildt och de andra utrikesministrarna kommer också hinna med att diskutera Kosovo, Mellanöstern och Litvinenkofallet. Utrikesministrarna är en del av GAERC-mötet, Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser som förkortningen betyder på eukratiska.

Europaminister Cecilia Malmström (fp) är på plats för att dra igång regeringskonferensen som ska göra lagtext av EU-ledarnas politiska överenskommelse om EU:s nya fördrag (Läs mer).

Utrikeshandelsminister Sten Tolgfors (m) möter sina kollegor för att diskutera frihandelsförhandlingarna. För en vecka sedan kom WTO:s ordförandena för förhandlingsgrupperna för jordbruk och industrivaror med ett förhandlingspapper som EU-kommissionen konstaterade då "att det ligger i ett område vi kan föra samtal kring". Fransmännen lär dock vara missnöjda, inom EU är inte det något ovanligt när det gäller jordbrukspolitik...

Patrik Oksanen

• Tweet