Mathias och Oscar köppte betaltjänster på nätet - utan att förstå hur dyrt det skulle bli. Foto: SVT

Dyrt köpa uppskattning på nätet

Ungdomsportalen Apberget blev snabbt en succé i norra Sverige och skaparna gjorde ett miljonklipp när delar av ägandet såldes ut.
Men för att de ska tjäna pengar måste någon betala - något som stått unga tonåringar och deras föräldrar dyrt.

UNGDOMSPORTALER PÅ NÄTET har visat sig vara en guldgruva och ett bra sätt att nå den svårfångade unga publiken. Mediebolag och annonsörer har stått på kö för att köpa upp de mest attraktiva sajterna som You Tube, My Space och här hemma i Sverige bland annat Playahead, Bubblare - och Apberget.

I februari 2007 köpte Västerbottenskuriren in sig i Apberget för tio miljoner kronor och gjorde skaparna, ett gäng unga killar, rika. Och det är fortfarande de tre grundarna som sköter ruljangsen på communityn som dominerar i norra Sverige.
Idén om en ungdomssajt där man kan umgås med andra användare på sin hemort blev en fullträff.

IDAG HAR APBERGET hunnit skaffa sig 60 000 unga användare som framför allt chattar, men också köper saker på sajten. Killarna bakom Apberget har fattat exakt vad ungdomarna vill ha - och vad de är beredda att betala för.

Som medlem kan man göra en massa kul, bland annat köpa små virtuella symboler för att par kronor styck att skicka till kompisar. Alla på sajten kan se hur många saker just du har fått och en virtuell kompisknapp eller en låtsastårta kan alltså bli en verklig måttstock på din popularitet.
För att handla måste man först ladda upp sin virtuella plånbok, antingen via sms, betalkort eller med fast telefon eller mobil.

DE SOM ANVÄNDER betaltjänsterna är i snitt 16,2 år, enligt Apbergets uppgifter. Bland de äldre lägger man framför allt pengar på att göra sin sida finare. De yngre lägger hellre pengarna på virtuella saker.

Uppdrag granskning har pratat med en lång rad unga som vittnar om hur viktigt det är att handla för att skaffa status och popularitet. Två av dem är Oscar och Mathias - som plötsligt fick svårt att säga nej. Ryktet om deras generositet spred sig som ett virus på Apberget och ledde till ett bryskt uppvaknande för pojkarna och deras föräldrar.
- Fasen, nu är det kört, var Oscars första tanke när räkningen kom.

Roger Norlander. PÅ EN ENDA HELG hade de båda 11-åringarna köpt virtuella saker för 8830 kronor och räkningen slutade på 10 164 kronor. De hade sett Telias reklam om gratis-sms och tänkte att det säkert också gällde betal-sms. De hade också ringt från hemtelefonen.
- Först blev jag ju heligt förbannad, men sen började jag tycka synd om dem istället. Jag ser ju att de blivit lurade till det där, säger Mathias pappa Roger Norlander.

Det är inte helt lätt att svara på om det är olagligt eller inte att sälja saker till barn. Det står visserligen i Föräldrabalken att minderåriga inte kan göra giltiga köp utan föräldrarnas tillstånd. Men det har förstås sajternas skapare tagit med i beräkningen.

Peter Arkhult. APBERGET HÄNVISAR till att den vuxne dels låter barnen använda telefonabonnemanget och därmed indirekt godkänner alla köp som görs via telefonen. Dels uppmanas användarna att fråga om lov innan de handlar. Och med det låter Peter Arkhult, en av de tre grundarna av Apberget och nu deras marknadschef, sig nöja.
- Vi följer så vitt vi förstår alla riktlinjer som finns, säger han.
Ni antar att man har föräldrarnas tillstånd, men ni vet inte?
- Nej, det kan man ju inte till 100 procent veta, säger Peter Arkhult.
Och enligt det resonemanget får alltså föräldrarna helt enkelt skylla sig själva om de inte har haft tillräcklig uppsikt över sina barn och telefoner.

MATHIAS OCH OSCAR köpte fler saker än de flesta. Men deras historia är inte unik. På Konsumentverket tar man regelbundet emot anmälningar mot barn- och ungdomssajter.
Åsa Persson har fört en dialog med de ansvariga om att betaltjänsterna måste stramas upp. Men responsen har varit klen.
- Det är inte alls acceptabelt att barn handlar för stora belopp och konsumentombudsmannen tycker också att man ska inhämta föräldrarnas samtycke om man köper någonting. Branschen borde ta sitt ansvar mycket bättre, säger Åsa Persson.

Åsa Persson. Men Peter Arkhult på Apberget ser inga problem med att sälja kärlek och beröm till barn. Och tänker inte lägga ytterligare kraft på att verifiera om målsman gett sitt tillstånd eller inte. Även om han hävdar att det är angeläget.
- Det går inte tekniskt att lösa, säger han.
Vad är ditt budskap till de föräldrar som anser att barnen har ingått avtal mot deras vilja?
- Vi tycker att de själva är ansvariga för abonnemanget och på så sätt är de ansvariga själva då. Föräldrar måste hålla koll på barnen.
Och så länge ingen kan slå er med en lagbok i huvudet, då fortsätter ni att sälja kärlek och beröm till barn?
- Vi tycker ju att det i stor del är en väldigt positiv funktion och att det är någonting väldigt...fint, säger Peter Arkhult.

MEN DET FINNS de i branschen som har valt en annan väg. En av it-världens yngsta stjärnskott, sajten Hamsterpajs 18-åriga grundare, menar att det finns tillräckligt med pengar att tjäna - utan betaltjänster.
- Vi tjänar ganska bra med pengar på annonsering och där vill vi fortsätta. Betaltjänster är inte riktigt vår grej. Vi känner att det vi vill göra kan vi ge bort gratis för det tar oss bara några timmar att programmera, säger Johan Höglund som ligger bakom Hamsterpaj.

Och han hävdar också att det skulle gå att ta fram ett system för att verifiera föräldrarnas godkännande vid köp.
- Vill man ha ett sånt så kan man bygga ett sånt. Avanza som sysslar med nätaktier verifierar ju vem som sitter på andra sidan. Man skulle ju kunna verifiera föräldrarna och det gör man lättast med post och namnteckning. Det är lite administration, men det är inte så krångligt egentligen.
Varför gör man inte det?
- Du får nog fråga de andra det, men man är kanske inte så intresserad av att ingen under 18 inte ska kunna köpa betaltjänster, säger Johan Höglund.

Reporter: Lisa Jarenskog

Text: Peter Bagge

• Tweet