Frågor & svar om projektet Klass 9A

F: Varför gör SVT serien Klass 9A?

S: Skolfrågan är en av våra viktigaste samhällsfrågor. Med Klass 9A vill vi visa på skolans möjligheter, och samtidigt bidra till att stimulera skoldebatten. Vi hoppas att dokumentärserien Klass 9A kommer att utgöra en god grund för en konstruktiv debatt som inte bara förs i riksdagen och på tidningarnas debattsidor, utan också runt om i landet på föräldramöten, arbetsplatser och vid middagsborden i hemmen.

F: Varifrån kom programidén?

S: Programidén kommer från producenten Tomas Axelsson på Strix Television som producerar serien tillsammans med SVT Syd.

F: Ni kallar det för dokumentärserie, men kan liknas vid en dokusåpa i skolmiljö?

S: Nej, absolut inte. Eleverna styrs inte på något sätt av oss, det är lärarna som leder lektionerna. Vi följer deras vardag. Allt är på riktigt och alla mål som föreskrivs i skolplanen ska uppnås. Vi har filmat deras skolvardag.

F: Varför är inspelningen gjord just på Johannesskolan?

S: Problematiken med bristande resultat är inte unik för Johannesskolan utan finns över hela landet. Programidén presenterades samtidigt för fyra Malmöskolor; Stenkullaskolan, Dammfriskolan, Sorgenfriskolan samt Johannesskolan. Efter en tids funderande tackade Johannesskolan ja. Där hade redan ett förändringsarbete påbörjats, initierat och lett av rektor Eva-Marie Schultz och biträdande rektor Håkan Bengtsson Diurlin som med detta såg ytterligare möjligheter för skolan och dess elever. Beslut om skolans medverkan fattades gemensamt av skolans personal på ett möte med skolledningen.

F: Varför valdes just denna klass ut?

S: Den befintliga klassen, klass 9A, handplockades av skolledningen för att den befanns ha goda förutsättningar att vara med om förändringen. Klassen är en etniskt blandad klass som är ganska typisk för en svensk skola.

F: Vilken var elevernas inställning till att vara med?

S: Det var frivilligt att delta i projektet och det krävde målsmans tillstånd.
Inför inspelningsstart besökte producenten och redaktören alla elever och deras förälder/föräldrar. I vissa fall deltog även en auktoriserad tolk. Under familjebesöket gavs information om projektet för att familjerna skulle ha möjlighet att ta ställning till medverkan samt ställa frågor. Varje elevs förälder/föräldrar har givit skriftliga tillstånd som kunde återkallas när som helst om de fann obehag.

F: Betyder det att de som inte ville slapp vara med?

S: Alla ville vara med. Men om en elev inte hade velat vara det gavs möjlighet att under terminen gå i en parallellklass.

F: Talar ni om vilka betyg olika elever har?

S: Det är inget snävt fokus på enskilda elevers betyg. Den viktiga skildringen är själva resan för ungdomarna - det som kan öka deras självkänsla, stärka tilliten, att de får chansen att upptäcka egna framtidsmöjligheter, möjligheter de kanske inte ens reflekterat över tidigare.

F: Vad menar ni med "en av landets tre bästa klasser"?

S: Målsättningen är satt utifrån en mental bild att elevernas kunskaper i slutet av terminen ska ligga i paritet med en av landets tre bästa klasser i kärnämnena. Men det är inte möjligt att mäta exakt eftersom det inte finns statistik på klassnivå att tillgå. Vi har valt att mäta elevernas kunskaper med hjälp av de nationella proven.

F: Hur valdes lärarna ut?

S: De handplockades efter djupgående research. Alla är dokumenterat skickliga och har oerhört goda vitsord. Flera av dem är prisbelönta, bland annat av Vetenskapsakademin.
Det slutliga lärarurvalet gjordes skolledningen på Johannesskolan med hjälp av Bert Stålhammar, professor emeritus vid Örebros universitet.

F: På vilket sätt är er lärargrupp bättre än elevernas ordinarie lärare?

S: Pedagogerna har alla var och en gjort extraordinära insatser på olika håll. För projektet var det viktigt att hitta lärare som representerar en bredd av olika pedagogiska modeller och förhållningssätt. Det var också viktigt att de kunde fungera som ett team. Vår utgångspunkt var inte att klassens ordinarie lärare är dåliga. Det är de nya lärarna som är exceptionellt bra. Vi tror att det bor en exceptionell lärare i varje lärare, men att det gäller att plocka fram denna. Förändringsprojektet på Johannesskolan är ett led i detta och dokumentärserien är ett sätt att sprida den kunskapen vidare.

F: Vad säger de ordinarie lärarna om projektet?

S: Vi är tacksamma för den generositet som de ordinarie lärarna har visat genom att "låna ut" sina elever till projektet. Personalen på skolan ? lärarna i synnerhet - har varit med om att fatta beslutet om medverkan tillsammans med skolledningen.

F: På vems uppdrag jobbade den nya lärargruppen?

S: De jobbade under hela terminen som ordinarie lärare på Johannesskolan. Det betyder att de var anställda där och arbetsleddes av rektorerna, precis som övriga lärare på skolan.

F: Har 9A då haft fler lärare än tidigare?

S: De åtta lärarna har haft kvar undervisningen på sina ordinarie skolor vilket innebär att de inte arbetat heltid på Johannesskolan. Klass 9A har haft samma antal lärare denna termin som tidigare.

F: Vad gjorde de ordinarie lärarna under hösten?

S: De har varit en stor tillgång för hela skolan, stöttat upp i andra klasser, främst i 9B och har kunnat ta del av kompetensutvecklingen som sker i deras ordinarie klass.

F: På vilket sätt följer ni upp det arbete som lärargruppen utfört?

S:Det finns planer på ett sista avsnitt som följer upp eleverna till skolavslutningen i nian, men inget beslut har tagits ännu.

F: Kommer eleverna klara av fokusera nu under våren med tanke på eventuell uppståndelse kring serien?

S: Det är upp till lärare och elever i Klass 9A att fortsätta sitt engagemang under vårterminen. Vi har haft psykologer inkopplade under hela serien och förberett eleverna på vad det innebär med den mediala exponeringen serien kan komma att ge.

F:Vad har Sveriges Television för inblandning i betygen som sätts på eleverna?

S: Ingen. Sveriges Television är inte en friskola. Ansvaret för betygssättning vilar på Johannesskolans lärare och skolledning. Vi har endast tagit del av betygsresultat som skolan har försett oss med.

F: Det verkar som om ni försöker förespegla tittarna om att klassen var sämre än vad den faktiskt var. Vad är det som gäller egentligen?

S: Redan i beskrivningen av dokumentärserien Klass 9A är vi mycket tydliga med att det är skolan och inte klassen som tillhör landets allra sämst presterande (enl skolverkets SALSA rapport för läsåret 2005-2006). Vi redogör klart och tydligt i det första avsnittet att de nya lärarna genomför en serie diagnostiska prov för att mäta klassens faktiska kunskapsnivå. Baserat på dessa kunde dom konstatera att det saknades grundläggande kunskaper i klassen. Vilket också redovisas i serien. När vi började filma i Maj 2007 var det 20% av eleverna i klassen som inte var godkända i kärnämnena, nära dubbelt så många som rikssnittet på 10,9 (läsåret 2006/2007). Det genomsnittliga meritvärdet låg på 175. Motsvarande meritvärde i riket för årskurs nio (läsåret 2006/2007) låg på 207,3. Klassen låg således drygt 18 % under rikets genomsnittliga meritvärden.

F: Men det stämmer inte med de uppgifter som bl a Sydsvenskan och Expressen publicerat.

S:Vi vet inte varifrån dessa tidningar fått sina uppgifter. Men dom har inte säkerställt dessa med varken SVT eller skolledningen på Johannesskolan. Fakta är att klassens betyg på vårterminen 2007 höjdes. Då hade klassen 85% behörighet till gymnasiet och ett genomsnittligt meritvärde på 187. När de nya lärarna gjorde diagnostiska tester på klassen i augusti 2007, visade det sig att kunskapsnivån i klassen snarare motsvarade betygen från höstterminen 2006. Dessa prov genomfördes under överinseende av skolledningen. Enligt de preliminära betyg som klassen fick i de diagnostiska testen i augusti 2007 var behörigheten till gymnasiet till 75%, och klassens genomsnittliga meritvärde 171.

F: Går det verkligen att jämföra betyg från årskurs åtta med riksgenomsnittet i årskurs nio?

S: Nej. De slutbetyg eleverna får i årskurs nio är satta efter att eleverna har skrivit de nationella proven. De nationella proven skriver samtliga Sveriges elever i nionde klass.