Den sista kullen studenter lämnar Tibble innan rektor tog över driften. Foto: SVT

Tibble såldes billigt - till rektorn

Tibble gymnasium i Täby privatiserades i strid med både personalens och elevernas önskemål.
Och rektorn som köpte skolan tog hem affären till vrakpris.

(Sändningsdatum 19 september 2007)
TÄBY ÄR EN av landets blåaste kommuner - efter senaste valet 2006 fick moderaterna egen majoritet i fullmäktige, något som spelat en avgörande roll när Tibble gick från kommunal gymnasieskola till friskola med privat ägare.

Täby är också kommunen som haft statsministerns fru Filippa Reinfeldt vid rodret. Och hon var tydlig med att säga att det var skolelever och föräldrar som skulle få vara med och avgöra hur många friskolor som ska finnas i Täby.

DEN UPPFATTNINGEN delades också av den borgerliga koalition som regerade Täby före valet.
Personal skulle uppmuntras att ta över kommunala verksamheter som dagis, skolor och äldreboenden - om en majoritet, alltså fler än 50 procent, av personalen stod bakom.

Maj Dellström. När rektorn på dåvarande Tibble gymnasium, Maj Dellström, en av de första gångerna pratade med sin personal om planerna på en privatisering underströk hon i sin presentation att minst hälften av personalen måste vara med på noterna, annars skulle det inte bli något.

HOS PERSONAL och elever föll dock inte planerna på en utförsäljning i god jord. När elevrådet ordnade en omröstning sade 76 procent av de berörda nej tack.
Och bland lärarna var motståndet än mer kompakt - 84 procent av personalen röstade emot förslaget.

Men när det väl gällde var deras uppfattning inget värd. Med egen majoritet rev moderaterna upp beslutet om 50-procentsregeln och drev på en försäljning, oavsett hur mycket personalen bromsade.

KOMMUNALA TIBBLE gymnasium blev så Tibble fristående gymnasium - nu med rektorn Maj Dellström som privat ägare tillsammans med en kollega.
- Det kom som en chock för elever och lärare, säger dåvarande elevrådsordföranden Fannie Finnveden.

När Täby kommun under förra mandatperioden utredde konsekvenserna av en privatisering av Tibble gymnasium fick Skolverket rekommendationen att avslå ansökan om att bilda friskola.

BARA MODERATERNA VAR för, men folkpartiet fick med en majoritet på sin linje.
Och de såg flera negativa effekter:
* Minskat utbud för elever.
* Värdefulla samarbeten försvinner eller hotas.
* Elever med låga betygspoäng tvingas till skola i andra kommuner.
* Dominoeffekter som drabbar andra skolor.

Men när moderaterna fick egen majoritet vägde invändningarna lätt. På det extrainsatta fullmäktigemötet när skolans framtid skulle avgöras var motsättningarna så starka att de andra partierna helt bojkottade mötet.
- Det var ingen idé att gå när vi visste att man skulle driva igenom det till varje pris, säger kd-ledamoten Stefan Klåvus.

Fannie Finnveden. NÄR REKTORN OCH hennes kollega bildade bolag och tog över skolan gjordes det inte bara i strid med personalens och elevernas önskemål. De gjorde också en mycket god affär.

Ingen annan fick möjlighet att visa intresse att ta över och priset sattes till nio miljoner kronor. I praktiken betalade de bara för värdet av inventarier som skolbänkar och datorer.

RESTEN AV DET som avgör ett företags värde - alltså till exempel namn, verksamhet, kundstock, personalens kompetens - det fick det nya bolaget gratis.
- De tar ett värde som invånarna byggt upp med skattemedel, säger Mats Hasselgren, tidigare ordförande i grundskolenämnden i Täby.

Anders Hultin. Det verkliga värdet bedöms vara avsevärt mer än nio miljoner kronor.
- Det är svårt att säga, men en stor gymnasieskola har intäkter på 86 miljoner och har marginaler som de flesta, så man kan säga att ett värde borde ligga på 35-50 miljoner kronor, säger Anders Hultin, en av grundarna till Kunskapsskolan som idag driver ett stort antal svenska friskolor.

VARKEN KUNSKAPSSKOLAN eller någon annan aktör fick alltså chansen. Inte heller lärarna där några gärna velat ha ett kollektivt ägande om nu skolan absolut skulle privatiseras.
- Det har inte varit aktuellt, vi har känt oss överkörda, säger läraren Björn Ekvall.

Leif Gripestam. Hur kunde då rektorns bolag få köpa skolan till reapris?
När Uppdrag granskning frågar Leif Gripestam (m), kommunstyrelsens ordförande i Täby, hävdar han att kommunen inte fick ta betalt för verksamheten - bara för inventarier.
- För kommunen har verksamheten inget värde, eftersom vi inte får sälja den, säger han och hänvisar till deras juridiska rådgivare.

Leif Petersén. I SJÄLVA VERKET ÄR det tvärtom.
- Täby inte bara får ta betalt. Kommunen är skyldig att ta betalt, hävdar Leif Petersén, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting.
Och om man inte gör det?
- Det kallas otillbörligt gynnande av enskild och är olagligt, säger han.

Anders Hultin på Kunskapsskolan, som gärna ser mer privatiseringar, tycker att Täbys agerande är bekymmersamt.
- Det sprider intryck att det är lycksökare som kör friskolor. Det förstör för många som är seriösa och jobbar långsiktigt.

Reporter: Johan Winberg
Research: Jonas Olsson.

Text: Peter Bagge

• Tweet