|
|
Friskolor har plötsligt blivit intressanta för börsens spelare. Foto: SVT
|
Friskolor väcker börsklippares intresse
Publicerad 19 september 2007 - 20:00
Uppdaterad 22 oktober 2007 - 17:08
|
Skolor i privat regi har plötsligt blivit intressant för börsens spelare. Och en del aktieägare har kunnat se börskurserna rusa.
Utförsäljning till varje pris |
"DET BÖRJAR FINNAS marknad för skolor". Den som säger det är Anders Hultin, en av grundarna till Kunskapsskolan, som äger och driver en rad svenska friskolor. - Det kommer att vara fler och fler skolor som överlåts, säljs och köps, framöver, tror han. Skolministern och folkpartiledaren Jan Björklund har i tidigare intervjuer konstaterat att "vill man tjäna pengar i Sverige, så gör man bäst i att ge sig in i någon annan bransch än utbildningsverksamhet." MEN SVENSKA SKOLOR har börjat bli stora affärer. Många små aktörer samlas under större paraplyer. Och i en del fall har ägare kunnat tjäna stora pengar. När NTI-gymnasiet, som startade som ett familjeföretag på 1960-talet, i våras såldes till börsföretaget Academedia blev köpeskillingen 200 miljoner kronor. 
Claes Hemberg.
PLÖTSLIGT VAR det tydligt vilket värde börsmarknaden sätter på en skola. - Det börsnoterade bolaget Academedia köpte NTI, det var ingen som hade väntas sig det. Och kursen rusade 80 procent, berättar Claes Hemberg, informationschef hos aktiemäklaren Avanza.
Marcus Strömberg, vd på Academedia med 600 anställda, tycker att det är okej att kalla det börsklipp för aktieägarna. - Men jag tycker att värdet på bolaget ökade, säger han också. NTI:S ÄGARE FICK bra betalt för vad de byggt upp under lång tid. Och de snabba kursuppgångarna för Academedias aktier öppnade ögonen på både utländska investerare och riskkapitalister som plötsligt visade intresse för svenska skolföretag. - Många andra kommer att vända blickarna åt det här hållet, tror Claes Hemberg på Avanza. En skola som någon gör klipp på - är den bra? - Nej, det är en bra affär för den som gör klippet, men det säger inget om hur eleverna kommer att tycka om skolan eller klara sig framöver, säger han. Men marknaden värderar väl en bra skola högre? Då tjänar man ju pengar? - Det kommer att ta 10-20 år innan vi ser hur de här eleverna klarar sig, då får vi en balanserad bild av de här friskolorna. Fram till dess är det mest spekulation, i om de här skolorna kommer att göra bättre resultat än en kommunal skola, säger Claes Hemberg. Reporter: Johan Winberg Research: Jonas Olsson
Text: Peter Bagge |