Säsonger

Har du missat ett program? Bläddra i vårt omfattande arkiv där vi sparar allt, säsong för säsong.

Sök i arkivet

Vet du något du vill berätta? Har du förslag på vad vi borde granska? Skicka in dina tips och uppslag till oss!
Vill du inte mejla - skriv då ett vanligt brev istället. Vi läser allt.

Prenumerera
Anmäl dig till Uppdrag gransknings nyhetsbrev.
Din mejladress:
RSS

Prenumerera på vår RSS-feed och får det senaste från Uppdrag granskning helt automatiskt.

I forumen på SVT Debatt kan du diskutera alla våra program och reportage.

Uppdrag gransknings Nils Hanson guidar dig genom ett grävprojekt, från idé till publicering.

Så gjorde vi reportaget om friskolor

Publicerad 19 september 2007 - 19:00

Vi har länge velat studera skolområdet, som är så viktigt, och två saker som sammanföll avgjorde ämnesvalet. En dramatisk ökning av antalet skolor som ansökte om att övergå i privat regi hos skolverket, plus händelserna i privatiseringen av Tibble gymnasium, där samtliga partier utom moderater bojkottade fullmäktigemötet då besluten skulle fattas.

OVANLIGT NOG började vi filma och göra intervjuer på väldigt tidigt stadium. Därför var vi på Tibble gymnasium första gången långt innan vi hade någon grundlig research i ämnet.

En fördel var att vi fick in många röster och mycket synpunkter från lärare och elever. Men det var också en hel del påståenden som byggde på dålig information, missuppfattningar eller annat.

DET BLEV MYCKET muntlig research i början, även bland politiker, elevråd. Och så fort vi hade dykt upp på skolan började vi också få in tips via mejl. En del anonyma - en del namngivna.

Också där fanns uppgifter som hade skiftande kvalitet. Ett genomgående problem var att framför allt många lärare var mycket ovilliga att prata med oss, allra helst när vi ville göra filmade intervjuer.

SJÄLVKLART BLEV de kommunala handlingarna viktiga källor att gå igenom, vi kartlade stora mängder beslut, både den politiska hanteringen, men också tjänstemännens förslag och bakgrunder.

Vi tillbringade också tid på plats på Skolverket för att söka handlingar, dels i fallet Tibble, men också för att få en bild över hur det stod till med friskoleansökningar i allmänhet, men privatiseringar i synnerhet på ett bredare plan.

VI GJORDE också genomgång av årsredovisningar för skolor, och budgetprognoser i de skolor som sökt om att övergå i privat regi. Parallellt letade i arkiv och klipp efter exempel på utfästelser från politiker och andra.
Här fanns också påståenden och beskrivningar från politiker, av olika partifärg som visade sig ha dålig förankring i verkligheten.

Vi hade en del diskussioner om hur vi skulle avgränsa/bygga ut programmet. Skulle det bara handla om Täby? Skulle vi göra någon om privatiseringar i allmänhet, även titta på äldreboenden, och förskolor, skulle vi gå vidare med andra skolor, skulle vi tala om för och nackdelar med friskolor, eller hålla oss till avknoppningar och privatisering?

VI BESTÄMDE ATT frågan för och emot friskolor var lite "gammal", man har hört frågan dryftas mycket, istället ville vi ha rent fokus på skolan, och på den senaste trenden - att fungerande kommunala skolor ombildas.

Därmed sökte vi lite fler exempel, men vi ville också föra frågeställningarna vidare. Ett fokus blev ekonomi av flera skäl. Mycket snack och skitsnack på skolan handlade om ekonomi.

VÅR BREDARE research visade att många som vill ta över kommunala skolor främst hade ekonomiska argument. Och en del mycket tunga invändningar som kom från borgerligt håll mot avknoppningen av Tibble handlade om pengar.

Så ville vi borra mer. Vi kollade med ett antal personer på olika håll vad en skola kan vara värd. Både näringslivsfolk, skolfolk, friskolerektorer, och andra som har att göra sådana bedömningar - vi letade i gamla klipp och på ekonomisajter och fann historier om skolor som sålt och sålts vidare. Ganska snart såg vi att det fanns färska exempel på börsklipp på skolföretag.

SOM VANLIGT dubbelkollade uppgifter som vi hittat i andra media, och som vanligt visade det sig att vissa saker inte stämde. Vi fick gå till originaldokument, årsredovisningar etc, men också muntliga källor.

Vi gjorde också en del körningar på utfall, löner vinster, i vissa skolor, och konstaterade att även om där fanns en del enskildheter som man kan höja på ögonbrynen åt, så var den stora ekonomiska frågan den om vad skattebetalarna får in (eller inte får in) när man avhänder sig ett stort välfungerande "företag".

SÅ SMÅNINGOM fick vi också borra i långa samtal fram och tillbaks med Skolverket, Jurister, och experter på kommunallag, för att försöka reda ut vad man får och vad man inte får göra.

Historien om hur Hägernässkolan drivits utan tillstånd, hittade vi delvis av en slump. Det var en bred rutinkoll av en friskola som börjat på helt motsatta sätt mot Tibble - byggts upp från grunden av en eldsjäl - där vår researcher plötsligt upptäckte att det saknades tillstånd.

KRIN DENNA historia fanns inga tips, inga ledtrådar, och ett tag såg det ut som det fanns ett slarv eller missförstånd om olika läsår. Men vi gick systematiskt igenom handlingar, och efterkonstruerade en egen kronologi, och såg då mycket klart att avgörande beslut fattas i lägen då kommunen hade information om att skolan saknade tillstånd.

Från början visste vi inte att vd:n var gammalt kommunalråd, men när denna information plötsligt dök upp, så gick vi vidare i kartläggning av relationer och möjliga jävsförhållanden.

VI FICK REDA på, och hittade en del andra möjliga jävsförhållanden i flera privatiseringar i Täby, men vi valde att
hålla en del av det utanför, både av hänsyn till personer som inte är att betrakta som makthavare, och för att behålla fokus på andra mer principiellt viktiga frågor.

Slutligen, och inte minst viktigt, har vi haft en del långa samtal med de närmast berörda och ansvariga, rektorer, politiker. Dels i långa filmade intervjuer, men ännu fler telefonsamtal och mejlväxlingar, för att försöka räta ut frågetecken.

Reporter: Johan Z Winberg

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.