Så gjorde vi reportaget om städarna

Hur fick ni idén till reportaget?
Vi träffade Kayode Adekunle i Borås. Han berättade om en vän som gett honom jobb på McDonalds.
Han var tvungen att jobba sju nätter i veckan för en månadslön på 5 000 kronor, men för honom var det en vän som hjälpt honom i nöden.

Hur arbetade ni - vilka arbetsmetoder använde ni?
Vi började med att resa runt nattetid. Först Borås, sedan Göteborg och vidare ut i landet. Det såg ut likadant överallt. En invandrare städade köket. En invandrare städade lobbyn.

När vi väl konstaterat "systemet" anlitade vi SVT:s samtliga regionala stationer för att ge sig ut en och samma natt för att dokumentera de svenska hamburgerrestaurangerna nattetid. Ett projekt som gav resultat.

För att få veta under vilka villkor man fick jobb lät vi frilansjournalisten Kepa Arizala ta anställning hos "Monte" som drev ett av städföretagen.
Det var också ett sätt att belägga att hamburgerrestaurangerna var medvetna om vilka villkor som gällde för städarna. Vi använde dold kamera för detta ändamål.

Vilka typer av källor använde ni?
Den offentliga delen av deklarationer, Patent och registreringsverket osv. Vi ringde samtliga MacDonalds-restauranger och fick veta vilka städbolag som anlitades.
Likaså på Burger King. Max var svårare att få information av.

På Skatteverket kontrollerade vi städbolagens skattekonton. Vi kunde se vilka arbetsgivareavgifter som betalats in. Det ska vara 32 procent av lönen. Genom att räkna baklänges kunde vi få fram hur stora löner de betalat ut och ställt det mot antalet anställda och restauranger de städade. Differensen mellan löneutbetalningar och antalet anställda var stor.

PRV hade information angående företagen.
Släktskapen kunde sammanställas via folkbokföringsregistret.

Genom att ringa till studentbostäder kunde vi därifrån ledas vidare till studenter som städade på nätterna.
Ett 15-tal städare runt om i landet berättade om sina villkor.

Stötte ni på några problem?
Det var oerhört svårt att få städare att vilja berätta om sina arbetsvillkor.
Trots att de arbetade under slavliknande förhållanden var de så rädda om den lilla lön de fick att de inte var beredda att offra det. Dessutom fanns en stor rädsla för chefen.

Det visar inte minst detta att de hotades till att ljuga för oss om sina arbetsvillkor. Först bedriver chefen ett slaveri, sedan ber samme chef städarna att ljuga om slaveriet!

Vilka deltog i arbetet?
Magnus Svenungsson och Pelle Westman reportrar
Mattias Jansson fotograf och redigerare
Kepa Arizala, reporter som tog jobb som städare
Kenny Adersjö, redaktör.

Hur lång tid tog arbetet?
Arbetet pågick under ett års tid.
Intensivt arbetade vi med projektet tre månader, hösten 2007.

• Tweet