2008-02-19 Många av världens glaciärer minskar i storlek. Detta kan i längden innebära stora problem för människor som livnär sig på den vattentillförsel som glaciärerna tillgodoser. Hur mår världens isar?Ett tydligt tecken på de rådande klimatförändringarna är den ökade avsmältningen av jordens isar. Nästan alla glaciärer minskar idag i storlek, och många uppvisar dessutom en ständigt ökande avsmältningstakt. Fortsätter detta kan det innebära stor katastrof för de människor som är beroende av det vatten som glaciärerna tillgodoser. Världens isar har även en direkt effekt på den globala havsytenivån. Det är därför av stor betydelse att ständigt övervaka glaciärernas och inlandsisarnas utveckling. Den mest dramatiska förändringen av ismassa observerades i somras, då den arktiska sommarisen täckte ett område 20 % mindre jämfört med sommaren 2005 (läs artikel). Denna minskning chockade forskarna, men samtidigt blev diskussionen om klimatsystemets känslighet mer intensiv. Vi vet fortfarande inte hur framtiden för den arktiska havsisen sommartid kommer att se ut. Vissa forskare menar vi redan passerat en tröskel i sammanhanget och att sommarisen kommer att vara helt försvunnen innan 2030. Om så är fallet eller om den snabba minskningen 2007 var en tillfällig avvikelse, som andra forskare tror, får tiden utvisa. Förutom den arktiska sommarisen visar även andra isar, framförallt glaciärer, tydliga tecken på klimatförändringar. De små glaciärerna är känsligare för förändringar i klimatet än de stora inlandsisarna, och därmed också bra indikatorer för rådande klimatförändringar. I alperna råder på vissa håll stor oro för att glaciärerna helt ska försvinna inom några tiotal år. I många alpländer är skidturismen oerhört viktig för ländernas ekonomi, vilket har lett till stora forskningssatsningar på metoder för att skydda glaciärerna mot avsmältningen. I Österrike har man tagit fram ett tunnt fiberlikt material, vilken man använder på sommaren för att skydda isarna mot ytterligare avsmältning. Även om denna metod för att skydda glaciärerna har visat sig vara effektiv, så speglar detta att en viss desperation börjar synas i spåren av klimatförändringarna. I allmänhet gäller att det flesta glaciärer i Alperna förlorar massa i allt snabbare takt. Fortsätter denna ökning kommer många isar att försvinna inom en snar framtid. Även glaciärerna i Himalaya, som tillgodoser dricksvatten till en stor del av befolkningen i regionen, har minskat i massa. Detta utlåtande baseras på observationer av vattenflödet i de vattendrag som tillgodoses av glaciärerna. I vissa fall har vattenflödet minskat med hela 70 procent. För närvarande minskar glaciärerna på Tibet-Qinghai-platån i Kina i storlek med i genomsnitt 7 procent per år, vilket innebär att hela två tredjedelar av glaciärerna kan ha försvunnit helt till 2060. En liknande situation råder för närvarande i Sydamerika. I Bolivia, Ecuador och Peru bor många människor som är helt beroende av vattentillförseln från bergsglaciärerna. Glaciärerna i Bolivia och Peru har dock i genomsnitt förlorat en tredjedel av deras yta de senaste 30 åren, och en forsatt minskning kan leda till enorma problem med vattenbrist i många regioner. Vad gäller utvecklingen av de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis är det svårare att dra direkta kopplingar till klimatförändringar. För båda isarna finns emellertid en viss risk för instabilitet, vilket innebär att stora sammansättningar av is kan lossna och komma ut i haven. Huruvida detta kommer att ske är väldigt osäkert, men en ökad avsmältning av de omgivande havsisarna skulle kunna leda till att större andel vatten kan tillåtas att tränga in under isarna, vilket skulle kunna göra det lättare för stora ismassor att rinna ut i haven. Denna risk är kanske mest överhängande på Antarktis där en snabb upplösning av den västantarktiska inlandisen skulle leda till 6 meter högre global havsytenivå än idag. Men som sagt, huruvida detta kan ske eller inte vet ingen med säkerhet idag. Annars verkar det som att östra Antarktis för tillfället ökar sin ismassa marginellt, medan en accelererande avsmältning har observerats i Västantarktis. Avsmältningen beror på att varmare vatten har ökat avsmältningen av isarna underifrån. Mycket tyder nu på att avsmältningen i Västantarktis går snabbare än vad FN:s klimatpanel uppskattar i den senaste rapporten. Det är viktigt att hålla koll på hur mycket storleken på världens glaciärer och inlandsisar ändras. Detta beror på att en förändring i den globala ismassan på jorden har en direkt effekt på den globala havsnivån. FN:s klimatpanel, IPCC; förutsäger att havsnivån kommer att höjas med mellan 4 till 23 cm på grund av isavsmältning under detta århundrade. Men med tanke på den ökade avsmältningstakten är det inte osannoligt att siffrorna blir lite högre i nästa klimatrapport. Läs mer och se data på Earth Policy News (på engelska) Publicerad av Johan Liakka |