Naturkatastrofer

Vi känner alla till att naturkatastrofer inträffar med jämna mellanrum och att de har stor påverkan på de människor som utsätts för dem. Det senaste exemplet är cyklonen i Burma, som har satt miljontals människor i akut behov av hjälp. Tropiska cykloner är en av flera väderrelaterade naturkatastrofer som här kort sammanfattas, med särskilt fokus på hur deras omfattning kommer att förändras i ett varmare (framtida) klimat.

Tornador, hagel och allvarliga åskväder
Tornador frambringar de kraftigaste vindarna på jorden, de kan uppgå till hela 140 meter per sekund, vilket kan jämföras med gränsen för orkan som ligger på 32 meter per sekund. Tornador påträffas oftast i de centrala delarna av USA, vilket kan förklaras av att det ofta uppstår stora temperaturkontraster mellan arktisk och subtropisk luft i området. Exakt hur mekanismerna bakom tornador ser ut är det ingen eller väldigt få som vet idag, och detsamma gäller hur deras omfattning kommer att förändras i framtiden, i takt med att klimatet blir varmare.

Stora hagelkorn kan bli hela 10 cm i diameter och falla med hastigheter på 150 km/h eller mer. De bildas av starka uppåtvindar i molnen. I december förra året drabbades Sydney i Australien av hagel stora som golfbollar, vilket gav upphov till stora skador på både bilar och hem.

Förra sommaren inträffade ett antal skyfall i Östergötland och Småland, med efterföljande översvämningar. Då föll det mer än 100 mm regn under ett dygn på vissa platser i Småland och Östergötland. I samband med att luften blir varmare kan den innehålla mer vattenånga, vilket innebär att sådana skyfall troligen blir allt vanligare i framtiden.

Stormar
Dessa känner vi väl till i Sverige. De bildas i samband med lågtryck som utvecklas över hav, oftast på vintern eftersom temperaturkontrasterna då är som störst i atmosfären. Stormarna kan pågå i flera dagar och sträcka sig mer än 1000 km.

Den mest kända stormen på senare år är Gudrun som i januari 2005 orsakade stor förödelse i de södra delarna av Sverige, framförallt för skogsbruket. Dessutom blev mer än 300 000 hushåll strömlösa i samband med stormen.

Huruvida antalet stormar kommer att öka i framtiden är osäkert. Varmare hav kan förvisso tillgodose mer energi till stormarna men ändra temperaturkontraster och vindmönster i atmosfären kan komma att motverka detta.

Laviner
De flesta laviner uppstår antingen i samband med, eller strax efter, snöstormar, då snön är instabil och relativt lös. Det finns huvudsakligen fyra faktorer som främjar eller utlöser en lavin: en brant lutning på 25 till 50 grader, ett tungt snötäcke, närvaron av ett instabilt snölager, samt påverkan av skidåkning eller annan aktivitet på snön. I alperna dör varje år i snitt mer än hundra personer på grund av laviner.

Köldknäppar
Karakteriseras av långa perioder av extrem kyla, vilka varar dagar till veckor under kalla månader. Den senaste kända köldknäppen i Europa inträffade under vintern 2005-06, då stora delar av östra Europa och Ryssland upplevde en mycket kall vinter, på vissa ställen den kallaste sedan 70-talet.

På de flesta platser kommer antalet köldknäppar att minska i framtiden på grund av att klimatet blir varmare. En kraftig minskning har redan skett i Sverige eftersom den största temperaturökningen har skett under vintersäsongen.

Värmeböljor
Kännetecknas av långa perioder av extrem värme, vilka varar dagar till veckor under varma månader. Enligt World Meteorological Organization defineras en värmebölja av att maxtemperaturen en sommardag överstiger den genomsnittliga maxtemperaturen med minst 5 grader. Detta skall dessutom inträffa minst 5 dagar i följd.

Västeuropa har på senare år drabbats av två värmeböljor, varav den senaste inträffade sommaren 2006, medan den mest omfattande i form av antalet omkomna inträffade 2003. Då dog totalt 35 000 människor, nästan uteslutande äldre, och de flesta i Frankrike. År 2006 visade termometern i Paris återigen mer än 40 grader och i Storbritannien var det så varmt som 37 grader.

Det finns en tydlig trend att antalet värmeböljor ökat de senaste åren och det är mycket sannolikt att detta också kommer att fortsätta i framtiden. Ökningen kan förklaras av att mer vatten kan avdunsta från marken i ett varmare klimat, vilket i sin tur innnebär att mer energi från solen går åt till att direkt värma marken. Detta främjar uppkomsten av värmeböljor.

Tropiska orkaner (cykloner)
Om förutsättningarna är de rätta kan varma subtropiska oceaner ge upphov till de mest formidabla väderstrukturerna vi känner till i form av tropiska orkaner. Vad som bildar dessa är ännu inte helt känt, men helt säkert är i alla fall att havet måste ha en yttemperatur på minst 26,5 grader. Samtidigt måste en liten vindskjuvning i höjden vara närvarande.

De starkaste orkanerna uppvisar medelvindar på mer än 55 meter per sekund och byvindar på mer än 80 meter per sekund. Vissa kan växa till sig till en radie på mer än 300 km innan de dör ut, vilket sker antingen över land eller över kallt hav. På norra halvklotet varar den tropiska orkan-säsongen mellan april och januari på Stilla havet, och mellan juni och november på Atlanten. I genomsnitt uppstår tre gånger färre tropiska orkaner över Atlanten än över Stilla havet.

Katrina är nog den tropiska orkan som de flesta idag kan namnet på då den gav upphov till rejält stora problem bland annat i New Orleans under 2005. Den tillhör historiskt sett en av de fem dödligaste tropiska orkanerna i USA. Nyligen drabbades Burma av en tropisk cyklon, som har satt miljontals människor i akut behov av hjälp.

Det är osäkert huruvida antalet tropiska cykloner kommer att öka i framtiden. Vissa studier tyder emellertid på att antalet tropiska orkaner kommer att minska, men att antalet riktigt kraftiga orkaner kommer att öka i framtiden, vilket också bekräftas av den senaste studien som undersökt fenomenet över Atlanten.

Översvämningar
Dessa uppkommer när regnvatten eller vatten från snösmältning ackumuleras snabbare än vad marken hinner ta upp eller vattendraget hinner forsla bort. Översvämningarna uppkommer ofta i samband med andra naturkatastrofer, såsom kraftiga åskväder, stormar eller tropiska orkaner.

På våra breddgrader tillhör översvämningarna de vanligaste naturkatastroferna. För Sveriges del inträffade nyligen översvämningsproblem i de nordöstra delarna av landet på grund av den snabba snösmältningen i området. Dessutom innebar skyfallen förra sommaren översvämningsproblem i delar utav Småland och Östergötland. Under samma period drabbades åtskilliga delar av England av ännu allvarligare översvämningar, vilka ledde till kostnader på mer än 20 miljarder kronor.

I början av 2006 steg vattennivån i två av Europas längsta floder Elbe och Donau, vilket medförde översvämningsproblem i bland annat Tjeckien, Tyskland, Ungern och Bulgarien.

I de områden där mer regn förväntas falla i framtiden, alltså bland annat över Mellan- och Nordeuropa, förväntas också översvämningarna att öka.

Torka
Karaktäriseras av bristande vattentillgångar över perioder från månader till år. Detta inträffar i allmänhet i regioner som redan har relativt låga nederbördsmängder. Även temperaturen spelar en avgörande roll för torkans intensitet, eftersom högre temperaturer i torra områden innebär högre avdunsting.

Det som orsakar torka är ofta speciella vädersituationer karakteriserade av ihållande högtryck eller vindar från kontinenten. Även El Niño-fenomenet kan ha en speciell inverkan på torkan, framförallt i vissa utsatta regioner. Den senaste El Niñon 2006-2007 innebar bland annat den värsta torkan i modern tid för Australien.

Australien hade även dessförinnan omfattande problem med torka, vilket tärde på landets vattenresurser samt orsakade omfattande skogsbränder. Vad gäller framtiden lär Australiens problem med torkan förvärras, vilket också lär bli fallet för det redan sommartorra medelhavsområdet.

Läs mer:
Torkan i Australien 2005
Rapport om att antalet naturkatastrofer har ökat
Hur uppkommer laviner?
Varför blev värmeböljan 2003 så allvarlig?
Vad är tropiska orkaner?
Hur kommer klimatet att förändras i framtiden?
Ovanligt många tornador i USA i år

Ny studie:
Färre men starkare tropiska orkaner på Atlanten i framtiden

Publicerad av Johan Liakka