Så gjorde vi reportaget om Yellow register

Internet blir en allt viktigare plats att finnas på för att marknadsföra sig, också för små företag och ensamföretagare.

NÄR EN KOLLEGAS bekant, som är nybliven ensamföretagare, blev uppringd av en försäljare som sa att hon kunde få en gratis hemsida om hon skrev på ett abonnemang så nappade hon och faxade in kontraktet.

Men efter att ha tänkt igenom saken några timmar, och tittat på priserna hos andra leverantörer ångrade hon sig. Då fick hon veta att det var för sent - företagare har ingen ångerrätt, sade företagets representant när hon ringde tillbaka.

FÖRETAGET HETTE Yellow register, och min kollega tipsade mig och bad mig titta närmare på saken. Jag fastnade genast för alla intressanta trådar som fanns om detta på Passagen och på andra nätsidor, och lade ut en förfrågan för att komma i kontakt med fler berörda.

Under hela våren så tog jag sådana kontakter parallellt med mitt vanliga arbete på SVT:s Aktuellt. Jag pratade med kunder, före detta kunder, anställda och före detta anställda. Alla hade en väldigt enstämmig bild av hur säljsamtalen gick till, och oerhört många var väldigt missnöjda med hur hemsidorna blev, och hur svårt det var att komma ur företagets kontrakt. Även många av dem som fanns med som företagets referenser på deras egen hemsida.

FÖR ATT FÅ HÖRA höra med egna ord hur samtalen lät så annonserade jag också under falskt namn, för att locka försäljare att ringa till mig, och skaffade en boxadress och ett litet "företag".

De samtalen, som jag spelade in med en liten bärbar mp3-spelare kopplad till min mobil, kom sedan att spela en viktig roll i reportaget.
Under hösten hjälpte en kollega, Helena Albrecktsson, också till att ringa eftersom hon just startat ett eget företag.

PÅ NÄTETS olika debattforum fanns också referenser till andra liknande företag med samma affärsidé, och under en lång tid så letade jag väldigt brett. Jag tog med hjälp av researcher Sofia Bering för att samla information kring flera olika företag i branschen som också hade missnöjda kunder och verkade agera på ett liknande vis.

Under september drog jag igång med arbetet på heltid. Jag pratade med Konsumentverkets expert, läste lagtexter om vad man får säga när man säljer, och intervjuade internet-experter.

MIN KOLLEGA Lotta Sima hämtade hem årsredovisningar från Sverige och andra länder i Europa, och vi kom till slut fram till att det absolut största företaget på marknaden var Yellow register, och att de var intressanta också eftersom de har vuxit till en hel koncern med över 120 miljoner kronor i årsomsättning.

Men det var inte förrän vi hade gjort inspelningen på företagets huvudkontor i Borås som jag till slut bestämde mig för att släppa de andra trådarna, och fokusera reportaget på den största aktören på marknaden.

DÅ HADE VI förutom kundernas berättelser också fått bandinspelningar som belägg för att säljsamtalen lät precis så som kunderna sagt, och chefen Anna Ahlstrand på Yellow register bekräftade att de inte arbetar på det viset som deras säljare påstår.

Dessutom hade jag genom en källa fått flera interna dokument, bland annat ett säljmanus som bekräftade att det här är ett mönster att arbeta på som företagets chefer styr. Det bekräftades dessutom av tre anställda som inte vågade medverka i reportaget, och som kom från olika delar av företagets verksamhet.

FÖRETAGETS ÄGARE och vd, Stefan Balazsi, ställde inte upp på intervju, inte ens på telefon, och vi fick olika uppgifter om var han är någonstans. På resa, eller utomlands i vilket fall.

Jag hittade inga bilder av honom någonstans, inte ens i travvärlden, där han är rätt känd eftersom han har ett företag som äger travhästar. Men eftersom hela affärsidén, som hans företag tjänar omkring 13 miljoner om året på, bygger på att kunderna snabbt ska skicka in en faxad bekräftelse som binder dem vid avtalet, så hajade jag till när jag såg vad hans då mest kända häst hette.
Nämligen: Order by fax.

Reporter: Marja Grill