Katarina Karlsson, reporter. Foto: SVT

Hur fick du idén till reportaget?

Nordic Battle Group, NBG, är något helt nytt i svenskt försvar. Sverige utbildar soldater direkt från lumpen i en tredje termin för att de ska ingå i en snabbinsatsstyrka som EU kan sätta in. Dessutom symboliserar NBG svenska försvarets övergång från att utbilda soldater direkt till ett invasionsförsvar till att utbilda med inriktning mot en insatsstyrka. Därför ville vi undersöka NBG.

I och med att jag träffade Margret, mamma till en av soldaterna i NBG, på anhörigdagen på I 19 i Boden började jag fundera på vad NBG:s uppdrag egentligen innebär, särskilt det att skilja stridande parter åt med våld.Har Sverige haft liknande uppdrag tidigare?

Researchern Jens Pehrson och jag granskade bland annat ålder och betyg i NBG: s kärnstyrka på ca 700 personer. Det var intressant eftersom försvaret ändrade betygskraven för utlandsstyrkan i början av 2007 och eftersom FM hade som målsättning att 75 procent av NBG skulle komma direkt från lumpen.

De flesta soldaterna i kärnstyrkan var dock uttagna enligt gamla betygssystemets krav, det vill säga 10-7-7. Det nya betygssystemet var Ja-5-5.

Resultatet på åldern på soldaterna i kärnstyrkan var att ca 70 procent var 24 år och yngre.

Hur arbetade du ? vilka arbetsmetoder använde du?
Vi samlade in statistik och ålder på soldaterna i kärnstyrkan, vilket tog väldigt lång tid. Den statistiken fanns inte samlad centralt, först när NBG får ett uppdrag utomlands räknas de som en utlandsstyrka. Fram tills dess är det de olika förbanden som utbildar soldaterna och de hade inte heller sin statistik färdigställd.

I och med att jag började fundera kring riskerna med NBG: s uppdrag att separera stridande parter med våld, antog jag att FM gjort en riskanalys på det. Därefter begärde jag ut de Operativa ramvillkoren som gjorts på NBG: s olika uppdrag. Det mesta i det dokumentet var dock hemligstämplat.

Den operation som är modell för NBG är den som svenska specialstyrkan, SSG och fallskärmsjägarskolan gjorde 2003, Operation Artemis- den är också hemligstämplad.

Jag kontaktade svenska FN- förbundet och fick tag på FN:s analys av Operation Artemis.

Vi fick även ut försvarsmaktens ej hemligstämplade dokument om operation Artemis "Erfarenheter från EU-operation (DRK)".
I den stod det bland annat om tekniska erfarenheter med utrustning som att det var problem med liksäckar som läckte.

Vi har även läst propositionerna, kring frågan om operation Artemis, och om att Sverige sagt ja till att skicka soldater till Tchad, samt en uppsats från försvarshögskolan.

Vi gjorde en egen undersökning på tredje pansarskytteplutonen i BA01, som var dne första nordiska plutonen i Bosnien.
Detta för att få lite underlag på vad det kan innebära att vara soldat i krig - rent psykiskt.

Vi lyckades få tag på 29/30 i den plutonen och genomförde en enkätundersökning med dem för att se hur de mått efter sin mission i Bosnien 1993- då det rådde fullt krig. Den styrkan hade, enligt bataljonschefen Ulf Henricsson, mandat att använda våld för att skydda civilbefolkningen.

Jag visste att soldaterna i BA01 informerats om de fysiska riskerna med uppdraget innan de åkte till
Bosnien och ville veta hur de upplevt sin insats och hur de mått efteråt.

Vi har även talat med andra personer med erfarenhet av den första Bosnienstyrkan 1993 och senare, och med personer som har erfarenhet av Kongokriget på 1960-talet, samt med personer som har med Operation Artemis 2003 att göra.

Vi har följt en del av utvecklingen kring brist på materiel för NBG- men valde bort den delen för att fokusera på den psykiska biten

Vilka typer av källor använde du?
- En forskningsrapport som gjorde på de svenska soldaterna efter Kongokriget på 1960-talet av Bertil Kettner Combat strain and subsequent mental health.
- FN förbundets Operation Artemis The lessons of interim Emergency Multinational force.
- Alfa Sierra- BA 01- Nordbat 2- i Bosnien ?Hercegovina av Lars A Karlsson.
- Uppdrag Utland utgiven av försvarshögskolan
- Uppsats från försvarshögskolan om operation Artemis.
- Diverse artiklar, propositioner och förhörsprotokoll från International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia.
- Soldater och en läkare som deltog i Kongokriget på 1960-talet, läkare i Norge och Sverige, flera personer som deltog i svenska Bosnienförband, militärbefäl och andra källor.

Stötte du på några problem? I så fall vilka?
Mycket av materialet kring operation Artemis och NBG är hemligstämplat bland annat med hänvisning till rikets säkerhet. Statistik kring NBG fanns inte centralt samlad. Operation Artemis är sekretessbelagd och det är svårt att få ut information om den.

Det vanliga problemet, är det gäller att hitta personer som vill/vågar uttala sig inom försvarsmakten. Det tog mycket tid och möda för Jens Pehrson att hitta alla 29/30 i tredje pansarskytteplutonen som vi gjorde undersökningen på.

Vilka deltog i arbetet?
Reporter Katarina Karlsson, fotograf Benny Lindberg, researcher Jens Pehrson, redaktör Nicke Nordmark, fotograf Magnus Tingman.

Hur lång tid tog arbetet?
3 månader.

• Tweet