Tv-avgift blir public service-avgift

Den nu färdiga public service- utredningen föreslår att tv-avgift ska heta public service-avgift och att de tre bolagen SVT, SR och UR får behålla sina uppgifter.

Men utredningen föreslår också fin- ansiering med en blandning av årligt statsbidrag och tv-avgift. De tre bolagens chefer är kritiska.

-Det är en lösning som vi är kritiska till. Den varken säkrar public- servicebolagens möjlighet att utveck- las eller garanterar fortsatt poli- tiskt oberoende, säger de tre vd:arna för SVT, SR och UR.

Rose-Marie Frebran "Public service-avgift"
Utredaren Rose-Marie Frebran (kd) vill byta ut benämningen "tv-avgift" till "public service-avgift".
-Det visar att vi vill att radion ska ha den starka ställningen, sade hon på en presskonferens i dag.

Avgiften ska beläggas med 25 procent moms för att effektivisera bolagen, men det ska inte bli dyrare för tv-tittaren eller radiolyssnaren, lovar Frebran.
-Avgiften sänks och momsen läggs på avgiften, det är en rent teknisk lösning.

Statsbidragsberoende
Det håller inte de tre vd:arna på UR, SR och SVT med om, utan skriver i ett gemensamt pressmeddelande att en 25-procentig moms förvisso skulle öka statens momsintäkter, men ge företagen ett underskott på cirka 800 miljoner kronor om året.

Frebran föreslår att det underskottet ska täckas med ett årligt statsbidrag. I dag betalar publiken via tv-avgiften hela kostnaden för sin public service.

- Ett statsbidrag skulle göra bolagen beroende av statens årliga budgetprövning. Vi har nyligen upplevt hur ett snabbt riksdagsbeslut rev upp allt vad långsiktighet hette och har ingen anledning att lita till att detta var en engångshändelse, säger Christina Björk, Kerstin Brunnberg och Eva Hamilton.

Stramande anslag
Frebran vill behålla rationaliseringstrycket på public service-företagen genom att fortsätta höja anslagen med två procent årligen, samma nivå som gällt det senaste åren. När inflationen låg under två procent hävdade företagen att deras kostnader ökade med minst det dubbla och nu ligger inflationen på fyra procent.

-Det får väl remissinstanser och andra fundera vidare på. Men det finns ingen verksamhet som finansieras av skatter eller avgifter som inte har rationaliseringskrav på sig och det gäller även den här verksamheten. Det handlar om sju miljarder kronor årligen så det är väldigt mycket pengar som går till public service, säger Rose-Marie Frebran.

Spegla hela landet
Pengarna ska dessutom gå direkt till bolagen och inte till rundradiokontot, detta för att minska detaljstyret, förklarade Rose-Marie Frebran vidare. Hon avvisar också skattefinansierad public service, "eftersom nackdelarna överväger fördelarna." Men hon utesluter inte att frågan kan utvärderas ånyo i framtiden.

I utredningen förslås också att den så kallade 55-procentsregeln tas bort, alltså den regel som föreskriver att så stor del ska produceras utanför Stockholm i allmänproduktionen. Bolagen ska nu själva få bestämma hur de ska spegla hela landet. Avsteget från 55-procentsregeln är också tänkt att underlätta för inköp av externa producenter.

• Tweet