"Färre häktningar ger färre självmord"
Publicerad 26 juli 2008 - 04:32
Uppdaterad 26 juli 2008 - 19:37
|
Många häktningar och hårda restrik- tioner ligger bakom ökningen av antalet självmord i häktena på senare tid, anser Advokatsamfundet. Självmorden skulle minska om åklagare och domstolar insåg att många av häktningarna är onödiga, det säger samfundets ordförande Tomas Nilsson till SVT:s Rapport. Oron för att den misstänkte ska sabo- tera utredningen är ofta överdriven. Och återfallsrisken kan fås ner på andra sätt, menar Advokatssamfundet, som också vill att förhållandena på häktena förbättras. Sex självmord i år Rapporterna om självmord på svenska häkten har duggat tätt på senare år. Förra året tog tolv personer sitt liv i häkte och hittills har sex personer gjort det i år. Det är bl.a dessa fall som gjort att Advokatsamfundets ordförande Tomas Nilsson nu kräver att åklagare och domstolar ska bli mindre benägna att häkta brottsmisstänkta som väntar på rättegång och dom. -I vissa fall måste man häkta, självklart. Men den här diskussionen handlar om att man ska försöka få ned antalet häktningar. Häktningar är plågsamma, påfrestande och det rör sig om personer som ännu inte är åtalade och det bjuder till försiktighet, säger Tomas Nilsson, ordförande i Advokatsamfundet. Onödiga häktningar Tomas Nilsson vill inte gå så långt som att anklaga domstolar och åklagare för den senaste tidens många häktessjälvmord. Men han menar att dagens häktningsgrunder: flyktfara, risk för fortsatt brottslighet eller undanröjande av bevis i många fall kan säkras utan att den misstänkte häktas. Dels genom en humanare tillämpning av dagens regler och restriktioner och dels genom nya lagar om förvar under mildare former än häkte. -Man vinner i humanitet och man kan också vinna rent samhällsekonomiskt därför att häktning är en mycket kostnadskrävande form av isolering, säger Tomas Nilsson. |