Sänkta arbetsgivaravgifter gav få jobb

För att öka sysselsättningen och stimulera nyföretagande har arbets- givarnas sociala avgifter sänks flera gånger de senaste tio åren.

Men reformen, som kostat sammanlagt 15 miljarder kronor, har inte fått avsedd effekt, visar en granskning från Riksrevisionen.

-Sänkningen har kostat skattebetalarna många miljarder kronor men endast lett till ett fåtal jobb, säger riksrevisor Karin Lindell.

Även förra årets sänkning för ungdoms- anställningar hade begränsad effekt.

"Utred effekterna först"
Nuvarande regering avskaffade 2007 helt det stöd som infördes 1997 för att stimulera till nyanställningar och egenföretagande. I stället införde man ett ungdomsstöd som man nu enligt budgetpropositionen har för avsikt att utvidga.

Riksrevisionens krav är att regeringen först utvärderar vilka effekter det nuvarande stödet har haft.

Den studie som Riksrevisionen gjort av ungdomsstödet visar att mer än hälften går till unga som redan har jobb och att varje ungdomsjobb kostar statskassan omkring en miljon kronor.

Det kan jämföras mot att en arbetsmarknadsutbildning i genomsnitt kostar 270.000 kronor och ett nystartsjobb 75.000 kronor, enligt Riksrevisionen.
-Man kan tycka att det är ett märkligt sätt att hantera statliga pengar, konstaterar riksrevisor Karin Lindell.

Sammanpressad lönestruktur
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin delar inte Riksrevisionens slutsatser.
-Jag håller inte alls med, när vi tillträdde var vi det tredje sämsta landet i Europa när det gäller ungdomsarbetslösheten och över 100.000 ungdomar stod utanför arbetsmarknaden.

Den främsta anledningen till det är enligt Sven Otto Littorin att lönestrukturen är väldigt sammanpressad i Sverige, och att ingångslönerna därmed blir jämförelsevis höga.
-Vi kan inte påverka lönebildningen, men det vi kan påverka är de totala lönekostnaderna genom att sänka arbetsgivaravgifterna, säger han till TT.

• Tweet