Internets svarta marknad kartlagd

Publicerad 24 november 2008 - 09:20
Uppdaterad 24 november 2008 - 10:37

En global svart marknad där ljusskygga figurer gör upp affärer för miljarder. Så ser internet också ut - och nu är skumrasket kartlagt.

De använder sig av häleriservrar, värddatorer som finns lite varstans runt klotet. De lägger ut annonser om att stulen information är till salu, populärast är kreditkortsnummer och bankkontouppgifter. De håller till på webbforum eller i den del av internet som heter IRC, där man kan chatta i kanaler som ofta är öppna för vem som helst.

De har i hemlighet blivit granskade i ett år och på måndagen kom datasäkerhetsföretaget Symantecs rapport om deras aktiviteter.

Slutna rum
-Det handlar om en global verksamhet som är väl organiserad. Och risken för upptäckt är minimal, säger Per Hellqvist, säkerhetsexpert på Symantec, till TT.

Företagets experter bevakade de nätkriminellas annonsering mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008. Under perioden observerades 69.130 aktiva säljare. Annonsvärdet uppgick till 276 miljoner dollar, eller 2,3 miljarder kronor (i dagens valutakurs).

Hetast är stulen kreditkortsinformation. Nästan var tredje annons gällde kreditkort, majoriteten amerikanska. En populär bulkvara tack vare det utbredda bruket. Pris: 0:10-0:25 dollar per stulet kortnummer. Oftast sålt i "buntar" med möjlighet till mängdrabatt.

Hur många affärer som fullföljdes är oklart. När det var dags att göra upp lämnade säljare och köpare de öppna forumen och gick in i slutna rum.

Raffinerat
Vilka ligger bakom? Allt från löst sammansatta grupper till sofistikerade organisationer, svarar Per Hellqvist. Personer som hela tiden utvecklar nya verktyg för sina bedrägerier. Vissa skriver trojaner (skadliga program) som stjäl information. En del kollar att kortnumren fungerar. Några agerar som grossister. Andra trycker upp falska kort (vanligt i de baltiska länderna).

Gemensamt för varje länk i kedjan är den ? förmodat ? goda förtjänsten.

-Det stora problemet är att detta är en global brottslighet. Folk på landsbygden i USA kan få i uppdrag av ryssar i S:t Petersburg att skaffa fram kreditkortsnummer i Brasilien som sedan används någon annanstans. Var begås brottet? Var ska det anmälas någonstans? Vilken polis ska utreda?


Svarthandel på internet Foto:SVT

Extrapriser
Per Hellqvist menar att den här brottsligheten måste bemötas med internationella gränsöverskridande insatser.

-Med rapporten vill vi belysa att det inte sker särskilt mycket på det brottsbekämpande området.

TT: Har ni överlämnat material från granskningen till polisen?

-Om polisen frågar efter information så ger vi dem det.

Per Hellqvist tror att den svarta nätmarknaden hittills har växt, men nu kanske börjar mogna.

-Priserna på det stulna har sjunkit. Det finns inte tillräckligt många köpare för att absorbera allt som stjäls. Jag har sett extrapriser och specialerbjudanden som "köp två, betala för en".

Fakta om det svarta internet

De populäraste svartvarorna
1. Kreditkortsinformation, 31 procent av häleriannonserna. Kan användas till många sorters bedrägerier. Mycket utbrett kortbruk. Enkelt handla online.

2. Bankkontouppgifter, 20 procent. Potentiellt hög avkastning. Bankkonton kan snabbt tömmas på pengar.

Illegala häleriservrar
Servrarna flyttas ständigt för att undgå upptäckt. Här är en topplista över var de är lokaliserade.

USA 41 procent
Rumänien 13 procent
Tyskland 11 procent
Storbritannien 6 procent
Kanada 5 procent
Australien 4 procent
Brasilien 3 procent
Sydkorea 2 procent
Nederländerna 2 procent
Sverige 2 procent

Priser på attackredskap
Genomsnittliga priser på redskap för att stjäla kort- och kontoinformation.

Botnät 225 dollar
Nätfiskeverktyg 10 dollar
Tangentbordsinspelare 23 dollar
Dominerande försäljareär Russian Business Network, världens största kriminella e-nätverk.

Granskad fildelning
Granskningen omfattande även piratkopierade dataprogram med fildelningsprotokoll bittorrent.
Vanligast var datorspel och värdefullast multimediaprogram.

Sverige är åtta på listan över flest fildelare av mjukvara, med 3 procent av piraterna.

USA är i topp med 19 procent.

Granskningen pågick i tre månader och omfattade inte film och musik.

Källa: Symantec (TT)

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Chattar 2008

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.