Stridsutbrottet i södra Irak innebär slutet på sju månaders vapenvila mellan regeringen och den radikala shiamuslimska milisen Mehdiarmén.

Mehdiarmén leds av den USA-kritiske prästsonen Muqtada al-Sadr, som flera gånger har tagit till vapen mot de amerikanska styrkorna. Milisen är välbeväpnad och påstås få stöd av Iran.

De nya striderna utbröt sedan regeringsstyrkor inlett en "upprensningsaktion" mot "kriminella, terrorister och banditer" i storstaden Basra,
centrum för oljenäringen i södra Irak.

al-Sadr svarade med att uppmana till civila olydnadsaktioner i hela landet. Samtidigt gick milismän från Mehdiarmén ut på gatorna på flera håll, bl.a. i Sadr-staden i Bagdad.

Bakgrunden är en maktkamp mellan olika läger inom Iraks shiitiska majoritet.

al-Sadr, som förespråkar en teokratisk stat av iransk modell, anklagar myndigheterna för att gripa anhängare till honom av politiska skäl inför de val som ska hållas i höst.

Anhängare till al-Sadr har tidvis deltagit i regeringsarbetet, men hoppade av i fjol för att de andra partierna inte ville besluta om ett slutdatum för den amerikanska militära närvaron.