Karadzic i domstolen redan i morgon

Publicerad 30 juli 2008 - 09:44
Uppdaterad 30 juli 2008 - 16:55

De serbiska myndigheterna utlämnade i natt Bosnienserbernas fd president Radovan Karadzic till FN:s krigs- förbrytartribunal i Haag.

Kriget i Bosnien

Februari/mars 1992: Bosniens muslimer och kroater röstar för självständighet. Serberna bojkottar folkomröstningen.

April 1992: EU erkänner Bosniens självständighet. Krig bryter ut. Under Karadzics ledning belägrar serberna Sarajevo och ockuperar 70 procent av landet. Muslimer och kroater förföljs och dödas.

Januari 1993: Krig bryter ut även mellan muslimer och kroater.

April 1993: Srebrenica, Zepa och Gorazde i östra Bosnien, samt tre andra orter, förklaras för "säkra områden" av FN. Få hjälpkonvojer når dock fram dit de följande två åren.

Mars 1994: Muslimer och kroater sluter fred och formar en konfederation.

Mars 1995: Karadzic beordrar att Srebrenica och Zepa ska isoleras och hjälpkonvojer dit stoppas.

Juli 1995: På Karadzics order och under Ratko Mladics befäl intar serber Srebrenica och dödar omkring 8 000 muslimska män och pojkar.

Augusti 1995: Nato inleder flyganfall mot serbiska trupper.

December 1995: Fredsavtal undertecknas i Dayton, USA, av Bosniens muslimske president Alija Izetbegovic, Kroatiens president Franjo Tudjman och Serbiens president Slobodan Milosevic. Nato sänder sedan fredsstyrkor till Bosnien.

Juli 1996: Väst tvingar Karadzic att avgå som bosnienserbernas president.

1997: Karadzic går under jorden.

TT-Reuters

Karadzic flögs från Belgrad till Rotterdam och blev under morgonen inlåst i tribunalens häkte.

I morgon ställs han inför domstolen för att förklara hur han ställer sig till anklagelserna om bl.a. folkmord under inbördeskriget i Bosnien.

Cellen är 15 kvadratmeter stor och utrustad med satellit-tv och dator, dock utan internetuppkoppling.

En FN-talesman bekräftade att den bosnienserbiske före detta ledaren tagits i förvar i Haag.

Enligt den serbiska regeringen har utlämnandet godkänts av justitiedepartementet och en distriktsdomstol i Belgrad.

Inom de närmaste dagarna kommer Karadzic att kallas inför en domare för att ange hur han ställer sig till de elva brott han misstänks för. Han kan skjuta upp sitt svar i max 30 dagar.

Radovan Karadzic gör redan i morgon torsdag sitt första framträdande i FN:s krigsförbrytartribunal, uppger domstolen enligt AFP.

För sin egen talan
Det är en gedigen anklagelseakt som krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien (ICTY) lägger fram.

Två åtalspunkter gäller folkmord: Karadzic misstänks för att varit hjärnan bakom etnisk rensning på över 40 platser i Bosnien-Hercegovina 1992-95 och mord på 8.000 bosnienmuslimer i Srebrenica 1995.

Flera punkter gäller brott mot mänskligheten: utrotning, mord, förföljelse av olika slag samt omänskliga handlingar som tvångsförflyttning.

Tre punkter gäller krigsförbrytelser: mord, terror mot civila och tagande av gisslan. På en punkt åtalas Karadzic för brott mot Genhvekonventionerna, nämligen uppsåtligt dödande.

Karadzic har tidigare sagt att han vill föra sin egen talan i domstolen, och att han varken litar på eller erkänner domstolen i Haag.

Demonstration
Utlämnandet från Serbien till Nederländerna föregicks av dramatiska scener på Belgrads gator.

Våld utbröt i slutet av en ultranationalistisk demonstration som hade samlat 15.000 människor som motsätter sig gripandet av Karadzic.

Några hundra unga fotbollshuliganer sjöng nationalistiska sånger. När de började kasta sten svarade kravallpolisen med tårgas och gummikulor för att skingra dem.

Radovan Karadzic

• Radovan Karadzic föddes 19 juli 1945 i en fattig familj i Montenegro.

• Fadern var serbisk nationalist och antikommunist. Han sårades i strid mot Titos partisaner.

• Radovan Karadzic utbildade sig till psykiater i Sarajevo på 1960-talet. Han studerade också i New York.

• 1989 blev han en av grundarna av det nationalistiska Serbiens demokratiska parti (SDS) i Bosnien-Hercegovina.

• 1992 utropade bosnienserberna en egen republik, Republika Srpska. Karadzic blev dess president. När Bosniens muslimska regering i april förklarat sig självständig från Jugoslavien bröt Bosnienkriget ut. De serbiska styrkorna under Karadzic och hans ÖB Ratko Mladic belägrade Sarajevo.

• 1995 åtalades Karadzic av FN:s krigsförbrytartribunal (ICTY) för massavrättningarna i Srebrenica samma år. Från 1996 har både Karadzic och Mladic gömt sig undan ICTY.

• Karadzic greps i Belgrad den 21 juli 2008.

TT

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Chattar 2008

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.