Gittan svarar:
Vi har köpt in ed hel del program från BBC.

• Här finns mer info

I vilken instans bestämmer man att ge sport och idrott företräde framför allt annat programinnehåll?

Margareta

Hasse svarar:
Det finns inget beslut om att idrott ska prioriteras i SVT, men idrott är en av alla genrer som enligt uppdraget måste finnas i SVT.
Däremot har nyheter alltid företräde. Det är därför sportsändningar ibland avbryts och tvingas skifta kanal (till mångas förtret) och ge plats för de ordinarie nyhetssändningarna.

Sporten i SVT stod 2008 - med sommar-OS i Peking och fotbolls-EM (omfattande sportår) - för 20 procent av sändningstiden.
Nyheter och fakta (utom SVT24) stod för 31 procent.
SVT sänder varje år ca 25 000 timmar (ca 66 timmar/dygn).

Sportsändningar i SVT och andra kanaler är ofta de program som drar den största publiken och därför ger tydliga signaler om att tittarna värderar detta programområde.
Glöm inte att SVT inte bara sänder i SVT1 och SVT2, det finns många bra "icke-sportprogram" i Kunskapskanalen och SVT24.

Hörbarheten har blivit bättre - men vad gör ni mera åt detta?

Erik Lundbeck, teknisk utveckling, svarar:
Hörbarheten är ett av de största problemen som vi alla broadcasters har att brottas med.
Skillnaden mellan tal och tex. musik.
Den hjälp vi har i vårt ljudarbete är ett ljudmätinstrument som mäter den elektriska signalen på det ljud vi producerar.
Problemet är då att den elektriska signalen inte direkt återspeglar den med örat upplevda ljudnivån.

"Glesa" ljud som tex. tal upplevs som mycket svagare än "täta" ljud som tex. musik trots att de på instrumentet ger samma utslag. Till detta kommer också att ljudteknikern även använder
sitt öra som instrument.. Det innebär att inom ett program med samma ljudtekniker kan man komma tillrätta med stora delar av detta problem.

Problemet finns dock kvar till viss del då det är olika ljudtekniker som gör de olika programmen och dessutom i olika kontrollrum och med olika hög lyssningsnivå. Balansen mellan tal och tex. musik upplevs nämligen olika beroende också på hur starkt man lyssnar. Vi har därför försökt att införa en standardiserad lyssningsnivå i våra kontrollrum.

Problemet med mätinstrumentet försöker vi tillsammans med resten av världen lösa genom att utveckla ett mätinstrument som istället för att mäta den elektriska signalen skall mäta den upplevda ljudnivån, (loudness). Denna utveckling har pågått i många år men ingen har lyckats tillverkat ett fungerande instrument.

SVT arbetar dessutom aktivt inom olika internationella standardiseringsorgan för att bidraga till en utveckling inom detta område. Vi har också sedan en tid tillbaka tillsatt en intern arbetsgrupp som skall komma med förslag på hur vi skall hantera detta problem. Det finns också ett sammarbete med Sveriges Radio i dessa frågor då problemet är lika stort inom radion.

Vi har blivit mycket bättre men vi har en bit kvar att gå innan vi kan säga att problemet är löst.