Forskning visar att indexfonder lönar sig bäst på sikt - alla kan byta.
Forskare: "Byt till indexfonder"
Publicerad 30 januari 2008 - 20:00
Uppdaterad 3 februari 2009 - 09:38
|
Satsa på fonder som har låga avgifter - det är rådet från de forskare och insatta förvaltare som Uppdrag ganskning kontaktat. De lägsta avgifterna finns nämligen i så kallade indexfonder. Uppdrag gransknings undersökning visar att fondförvaltarna på sikt tar mycket höga avgifter för att förvalta dina pengar. Dessutom gör de ett dåligt jobb. PÅ TIO ÅR lyckas bara en av fem fonder gå lika bra som sina jämförelseindex. Alarmerande siffror men siffror som följer den internationella trenden, enligt vetenskapsmännen. Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har tagit del av forskning inom området. Han visar en av de senaste och mest ansedda undersökningarna som gjorts i USA. Den visar att 86 procent av alla breda aktiefonder gick sämre än genomsnittet. - Ser vi på 20 års sikt så var det hela 90 procent som gick sämre än genomsnittet. Och då ska man betänka att det här är förmodligen en skönmålning av läget för fondernas del. Det här inkluderar bara de fonder som överlevde i tio eller 20 år, säger Harry Flam och berättar att de fonder som gick riktigt dåligt drogs tillbaka av bankerna. - De här fonderna inkluderar alltså enbart de som lyckas hålla sig kvar på marknaden, säger Harry Flam och ritar upp forskningsresultatet på en white board. Men hur kan det finnas en liten grupp fondförvaltare som trots de höga avgifterna ändå lyckats slå index? - Det är tur om man lyckats hitta en av de få fonder som går bra på lång sikt. Men det finns inget som gör framgångsrika aktiemäklare så förbannade som att någon professor talar om för dem att dem inte är skickliga - utan bara har tur, säger Harry Flam som också är kritisk till bankernas höga avgifter. - Den stora majoriteten av fonder går dåligt på grund av de höga avgifterna. Bankerna tar alltså mycket bra betalt för sina fonder - men gör trots det ett dåligt jobb. "Bankerna tjänar mest pengar på sina egna fonder."
-Peter Norman, Sjunde AP-fonden
PROFESSIONELLA FÖRVALTARE börjar därför få upp ögonen för en förhållandevis ny sparform: indexfonder - en fond där ett datorprogram köper in ett brett urval aktier om går precis lika bra som genomsnittet. Därmed behövs inga specialister och analytiker, vilket betyder att fondavgifterna blir väldigt låga. - De låga avgifterna på indexfonder betyder mycket för kapital som förvaltas på lång sikt, säger Peter Norman, vd för statliga sjunde AP-fonden. Hans råd till fondspararna är mycket enkelt. - Jag tycker man ska kräva av sina fondleverantörer att de erbjuder indexfonder till ett betydligt lägre pris än de aktivt förvaltade fonderna. Det finns goda skäl för det, menar han. Varför använder sig inte bankerna av indexfonder? - Bankerna tjänar väldigt mycket pengar på sina egna fonder, och därför har man kanske inga ekonomiska incitament att tillhandahålla indexfonder till kunderna. Om banken säger "Nej, vi tycker inte det är bra idé att sälja indexfonder", vad ska man som bankkund göra då? - Då ska man gå till en annan bank och säga samma sak till dem. INDEXFONDER har inte prioriterats i bankernas marknadsföring men en förändring är på gång. Enligt forskarna är indexfonder något som har framtiden för sig. - Om man ser på den amerikanska marknaden som är mer utvecklad, har det här varit en sparform som allmänheten investerat i längre. I USA har man mycket större andel indexfonder och det är möjligt att vi kommer att gå åt det hållet i Sverige också, säger Harry Flam. reporter: Jan Nylander Text: Marléne Dahlin |