Sverige-besök led i EU-strävan

Politisk kris på hemmaplan för Erdogan

Publicerad 2 april 2008 - 11:57 Uppdaterad 2 april 2008 - 16:21

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan har nu hotet hängande över sig att stoppas från all politisk verksamhet de närmsta fem åren, och hans parti AKP kan också förbjudas.

Det kan bli resultatet när författningsdomstolen beslutat sig för att granska anklagelserna mot partiet, och mot Erdogan, för att de skulle leda Turkiet mot ett införande av sharialagar.

Lång tradition
Regeringspartiet anklagas också för att bryta den långa tradition av sekularism som funnits i Turkiet sedan republiken bildades, och som är starkt förankrad i landets grundlag.

En rad partier har tidigare förbjudits i Turkiet och den grundlag som sådana förbud stödjer sig på måste förändras menar EU om det ska bli tal om medlemskap.

Grundlagen politiskt vapen
Det som pågår är en politisk maktkamp mellan det gamla gardet betstående av militären och byråkrater och politiska motståndare som säger sig försvara landsfadern Kemal Atatürks skapelse och vision; ett modernt och utvecklat Turkiet utan religionen som hinder.

Särskilt militären som styrt öppet eller bakom kulisserna i årtionden har känt sig hotade av AKP och försökte hindra Abdulla Gül att bli president. De misslyckades med det och AKP gick stärkt ur den striden.

Erdogan och AKP är oerhört populära och omvaldes i somras med överväldigande marginal.
AKP beskrivs som måttligt islamistiskt och har genomfört ambitiösa reformer med sikte på ett turkiskt EU-medlemskap. Den turkiska ekonomin har också stärkts. Detta har förmått EU att återuppta
samtalen om medlemskap.

Huvudduk tillåten
Partiet har också genomfört populära, men omstridda, beslut som att tillåta kvinnliga studenter att bära huvudduk på landets universitet. Huvudduksfrågan har vållat mycket debatt i Turkiet eftersom många ser det som ett sätt att ge de militanta islamisterna fritt utrymme.

Och det finns en växande militant islamism i Turkiet och allt aktivare ultranationalistiska högergrupper. Motsättningarna i samhället har ökat.

Lång väg att gå
Till de politiska motsättningarna kan läggas det kurdiska problemet både i Turkiet och i grannlandet Irak. Där har Turkiet upprepade gånger ingripit militärt mot kurdiska mål vilket vållat konflikt med den irakiska regeringen och USA.

Turkiet har trots framsteg en lång väg kvar att gå när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, yttrande- och pressfrihet, enligt männniskorättsorganisationer och enligt EU.

Eva Elmsäter
Utrikespolitisk kommentator SVT

• Tweet