Smakprov på byråkratiska finter

Publicerad 10 april 2008 - 14:26 Uppdaterad 22 april 2008 - 09:28

-Varför vill ni filma klockan sex på morgonen? Det är helt onödigt. Alldeles för tidigt. Då finns det ingenting att se. Det är mycket bättre för er om ni kommer omkring 8.30.

Det är det sista av en lång rad telefonsamtal från pressavdelningen på Ministeriet för offentlig ordning i Grekland. Sveriges Television har med hjälp av svenska ambassaden sökt tillstånd att filma utanför Atens asylkontor.

Vi är i Grekland för att spegla landets asyl- och migrationspolitik. Bakgrunden är att Migrationsdomstolen i Skåne beslutat att en flykting från Irak inte ska skickas tillbaka till Grekland. Asylproceduren anses inte vara tillräckligt rättssäker. Enligt Dublin II-reglerna ska han skickas tillbaka för att söka asyl i det första EU-land han beträdde under sin flykt.

Vilseledande information
Ministeriets intensiva försök att få oss att inte filma asylavdelningen i gryningen får mig att bli ännu mer sammanbiten. Vi har redan gjort misstaget, efter vilseledande information, att komma till Atens asylmottagning klockan 8.30 på morgonen. Då fanns knappt en människa i sikte. Den uniformerade vakten i sin kur vid det höga stängslet tittade roat på mig och sa att mottagningstiden är klockan 06.00 på morgonen. De asylsökande börjar köa redan klockan 22 kvällen innan, säger han.

Ofta trängs så många som ett par tusen människor som i desperation försöker boka en tid för att få lägga fram sina asylskäl för någon av asylavdelningens handläggare.

Hundratals väntande människor
Med ministeriets fax i handen, som medger filmning från klockan 8.30 på morgonen, åker vi ändå dit klockan 06.00. Nu är det en helt annan bild som möter oss.

Hundratals människor väntar, frusna och trötta, i det duvblå gryningsljuset. Det är långt från stadens centrum i ett industriområde, med höga slitna murar och skräp på gatan.

Kapplöpningen startar
Ett polisbefäl på insidan det höga järnstänglset beordrar icke EU-medborgare att ställa sig till vänster om porten, EU-medborgare till höger. Det startar en kapplöpning för att hinna först fram till stängslet, det knuffas och trängs och klättras. Den här morgonen försöker människor förnya sin status som asylsökande. I varje hand som sticks in mellan spjälorna finns ett rosa kort, som ska förnyas var sjätte månad. De flesta har varit här flera gånger tidigare.

På insidan av staketet går en polisman som samlar in handlingarna utan att så mycket som lyfta blicken för att se på de asylsökande. Så är det klart, polismannen vänder sig och går. De som inte nådde fram med sina papper, får gå i oförättat ärende och återkomma en annan morgon.

Grekland genomfartsled
Förra året sökte över 25 000 personer asyl i Grekland. Det är ändå bara en bråkdel av de människor kom till landet för at försöka ta sig vidare till ett annat EU-land.

Direktören för utlänningskontoret i Aten säger att polis och gränsvakter grep över 100 000 personer som försökte ta sig in i landet illegalt under 2007. Han klagar över den börda Grekland tvingas bära genom sin geografiska belägenhet i EU:s syd-östra hörn, med både land- och sjögräns mot Turkiet som många gånger tjänar som genomfartsled för immigranter från Mellanöstern, Asien och Afrika.

-Vi gör så gott vi kan, säger han. Vi försöker behandla alla asylansökningar i enlighet med de nationella och internationella lagar och regler som finns.

Liten chans till asyl
Men chansen att få asyl i Grekland är mycket liten. Förra året beviljades asyl bara i 0,68 procent av fallen. Av de cirka 20.000 fall som behandlades beviljades 8 personer asyl i första instans, enligt FNs flyktingkommissariat UNHCR.

Godtycklighet
Efter samtal med många flyktingar framträder bilden av en oigenomtränglig snårskog av godtycklighet och byråkratiska finter.

En man från Afghanistan berättar att han trodde att han var inne i asylprocessen när han fått sitt rosa kort. Men vad han inte förstod var att han samtidigt fått ett papper på grekiska som krävde att han skulle återrapportera till asylkontoret inom ett visst antal dagar med en fast adress, annars skulle hans ärende betraktas som avslutat.

En man från Pakistan berättar att hans intervju med handläggare skedde helt utan tolk så att han inte förstod vad handläggaren frågade och handläggaren inte förstod vad han sa. Många som får sitt rosa kort, får samtidigt en order att lämna landet inom 30 dagar, utan att få information om att det betyder att de åker ur asylprocessen om de gör det.

Sverige omvärderar
Sverige har sedan januari 2007 skickat tillbaka över 230 asylsökande till Grekland i enligthet med Dublin II. Men Sverige och en rad andra EU-länder, och Norge som också omfattas av reglerna, börjar ifrågasätta om det är ansvarsfullt att fortsätta. EU kommer under de närmaste åren att förhandla fram en ny gemensam asyl- och migrationspolitik som man hoppas ska träda i kraft 2010.

Anna Botsoglou på Amnesty International i Aten ler när jag säger att EU-kommissionen ska se över Greklands asyllagar.

-Det är inte lagarna det är fel på, säger hon. Om landets egna myndigheter och dess tjänstemän följde reglerna skulle det inte vara några problem, säger hon.

Smakprov på byråkratiska finter
SVT:s kontakt med Ministeriet för offentlig ordning var ett litet, litet smakprov på den byråkratiska fint-kultur som beskrivs i flera rapporter från människorättsorganisationer.

Med ena handen gav ministeriet oss ett tillstånd att filma, men med den andra gjorde den allt för att vi inte skulle filma det vi verkligen ville se.

Det var ett litet problem för oss, som gjorde det lite svårare för oss att arbeta. Men vi kan borsta av oss och åka vidare till nästa uppdrag. För den som hotas till livet i sitt hemland och söker en fristad i EU, är det bemötandet något annat än ett litet irritationsmoment.

Christina Johannesson
EU-korrespondent SVT

• Tweet