Klar seger för Berlusconis högerallians

En italiensk revolution

Publicerad 14 april 2008 - 21:13 Uppdaterad 14 april 2008 - 22:57

Valet i Italien kan ses som en revolution. Mängden av småpartier har försvagat möjligheterna att regera. Nu har småpartierna sopats bort. Ett tvåpartisystem ser nu ut att utvecklas.

Så det intressantaste med valet i Italien är inte att Berlusconi vann. Att han kommer tillbaka för trtedje gången är visserligen anmärkningsvärt med tanke på hans förflutna i en rad rättegångar (där han fällts men räddats av preskription eller nåd).

Småpartierna försvann
Det nya är alla partier som plötsligt försvann ur parlamentet.

158 partier ställde upp i valet. Prodis regering bestod av nio partier. En omöjlig situation.

Nu står två block mot varandra.

På ena sidan Berlusconis block. Hans eget parti Frihetens folk, det närmast rasistiska Lega Nord och ett litet syditalienskt parti.

På andra sidan det nybildade Demokratiska partiet (reformerade kommuinster) plus den legendariske korruptionsåklagaren di Pietros parti, som gick starkt framåt.

Den italienska revolutionen
Förutom detta finns bara ett kristdemokratiskt parti som tidigare ingick i Berlusconis allians men som nu är självständigt. Det har kritiserat Berlusconis alltför nyliberala politik. Men det får inget avgörande inflytande på Berlusconis makt.

Detta är den stora italienska revolutionen. Bland annat har den extrema vänstern inga mandat i det nya parlamentet.

Småpartier kastades ur
Att det blivit så beror delvis på att de båda blocken kastat ut en del småpartier, som ansetts opålitliga. Det gäller särskilt inom vänstern.

De partierna tvingades nu kämpa mot en 4-procentspärr, som de inte klarade. Att de inte gjorde det är ett tecken på att italienarna önskar stabilare regeringar. Det är de som tidigare gjort det så svårt att starka regeringar.

Vänsterns nederlag rättvist
Vänsterns nederlag är stort och i hög grad rättvist. Prodi lyckades inte regera. Pris- och skattehöjningar och splittring blev hans eftermäle. När han vann för ganska exakt två år sedan spådde många en kort regeringsperiod. Så blev det.

En hel del beror det på att Berlusconi ändrade vallagarna före valet 2006. Prodi kunde inte regera på grund av detta. Det parlamentariska underlaget i den ena kammaren, senaten, blev för svagt. Men (center-)vänsterns nederlag handlar ändå om en djup besvikelse hos väljarna, även om en del beror på Berlusconis taktiska förmåga.

Berlusconis svåra uppdrag
Berlusconi har ett svårt uppdrag. Landet ligger i botten inom EU. Det krävs radikala reformer. Vågar han? Valsystemet måste förändras.

Italien halkar efter när det gäller utbildning, sjukvård, utbildning, investeringar, infrastruktur, pensioner - allt.

Att han talat om regelbunda undersökningar av åklagares mentala hälsa tyder fortsatt kamp för egna intressen, mot åklagare som vill åtala honom. (Fortfarande återstår någon rättsprocess som kan bli pinsam för honom, men han har som sagt i regel räddats av preskripition eller benådning, fast han dömts.)

Bådar inte gott
Att han på valnatten talade om en reform av rättsväsendet handlar mycket om att han vill rädda sitt eget skinn. Det bådar inte gott för framtiden.

En del av hans framgång beror på det separatistiska Lega Nords framgångar i norr. Partiet är närmast rasistisk, agressvivt antimuslimskt. Det bådar inte heller gott. Och Lega Nord är inte en helt pålitlig partner.

En politisk pellejöns
I viss mån har han blivit en politisk pellejöns inom EU. Men italienarna ser ändå hans egen personliga framgång som hopp om räddning i en tid som de upplever som oerhört dyster.

Han kommer att fortsätta göra skandal med underliga uttalanden. Omvärlden har nu vant sig. Nu fick den snart 72-årigen (med ansiktslyftningar och implanterat hår) en ny chans. Men att vända utvecklingen kräver samarbete över blockgränserna. Det är hans stora utmaning.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT

• Tweet