SVT:s Robert Wiström:

Risktagande slår tillbaka mot Islands banker

Publicerad 6 oktober 2008 - 16:11 Uppdaterad 6 oktober 2008 - 17:07

Läget är mycket allvarligt, sa Islands statsminister Geir Haarde i en paus mellan de många krismötena som nu hålls i Reykjavik.
Och läget ÄR allvarligt.

Hittills har den globala finanskrisen mest handlat om banker och det finansiella systemet i USA och Europa. På Island har krisen blivit något väldigt kännbart för vanligt folk.

Högt risktagande
Efter privatiseringarna av de statliga bankerna på 90-talet har flera av de isländska bankerna expanderat kraftigt utomlands. De har ofta fått kritik för sina ofta aggressiva metoder och höga risktagande, men så länge vinsterna trillat in och den nationella stoltheten byggts upp har de fått hållas. Under resan har också den isländska ekonomin i sin helhet vuxit så det knakat.

Men för ett år sen började bubblan spricka, flera av bankerna hamnade i stora problem efter att marknaden började misstro deras förmåga att sköta sina betalningar och har sedan dess haft stora problem att t.ex. få låna på den internationella marknaden.
Och nu när krisen drabbat hela det internationella banksystemet tillhör de isländska bankerna de stora förlorarna.

Bankerna större än staten
Problemet är bara att bankerna vuxit om landet Island i storlek och när den isländska regeringen gång på gång försäkrat att de står bakom sina banker är det få som tror på det, istället riktas den cyniska finansmarknadens misstro mot staten Island.

Som en följd av det har den isländska kronan sjunkit som en sten. Mot exempelvis dollarn och den svenska kronan har den tappat nära nog halva sitt värde det senaste året med betoning på de senaste veckorna.

Hamstring i butikerna
För den vanlige islänningen har det varit extremt kännbart. I ett land där det mesta importeras innebär det att den vanliga familjens kostnader skenat.

Den officiella inflationen är 14 procent, men många basvaror har ökat betydligt mer, i många fall fördubblats. Personer jag talat med i dag beskriver hur folk hamstrar mat i affärerna i Reykjavik för att komma undan prisökningarna.

Skulder fördubblas
Dessutom pressas hushållen av en allt tyngre skuldbörda. Under bankernas framfart lockades många islänningar att ta bostads- och billån i utländsk valuta. Fördelen var en betydligt lägre ränta (styrräntan på Island är idag 15,5 procent), men när nu botten gått ur den isländska ekonomin och kronan rasat betyder det att inte bara kostnaderna för lånet ofta dubblats, utan också att skulden mer än fördubblats när den isländska lönechecken ska växlas in och betala det utländska lånet.

Robert Wiström
ekonomireporter Rapport

• Tweet