EU-året 2008: Kris och klimat

Publicerad 31 december 2008 - 07:00 Uppdaterad 24 mars 2009 - 15:54

Reportageresan till Irland en vecka i slutet av november gav ett koncentrat av några av de stora frågorna i hela EU under 2008: hur ska den snabba ekonomiska nedgången mötas, klarar vi att minska klimat-utsläppen och hur ska EU styras efter att Irland sagt nej till Lissabonfördraget?

Vi träffade Billy, en 45-årig arbetslös byggnadsarbetare i Dublin. För fem år sedan köpte han radhuset där han, frun och de tre barnen i skolåldern bor. Nu vet han inte om han klarar att betala lånen på radhuset när uppsägningslönen från byggbolaget upphör om ett halvår.

Billy har sett den fantastiska uppgången i Irlands ekonomi, men nu är att han ett av offren i den snabba kraschen där upptrissade huspriser rasat och det inte finns jobb eftersom byggbolagen stoppat de flesta av sina projekt. Skyltar med "For sale" visar en fastighetsbubbla som spruckit.

"Super-Sarko" styr
Efter Slovenien som ordförandeland under våren så var det Frankrikes president Nicolas Sarkozy som med sin hyperaktivtet präglade andra halvan av EU-året. Med Bush som passiv president på väg ut kunde Sarkozy och EU ta plats på den världspolitiska scenen.

Georgien-krig
Sarkozy åkte personligen till Moskva och Tblisi och förhandlade fram eldupphör när ryska trupper gått in i Georgien. Ett avtal som hade oklarheter vad det egentligen krävde av Ryssland, men Sarkozy och EU fick poäng för att ha agerat.

Stimulanspaket med motsättningar
När finanskrisen övergick i ekonomisk nedgång under hösten kallade Sarkozy till flera extra toppmöten, och den brittiske premiärministern Gordon Brown och Sarkozy blev en ny ledarduo medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel hamnade vid sidan om.

Sarkozy har luftat långtgående planer på statliga regleringar och en "ny världsordning". En kapitalism för entreprenörer men inte för spekulanter är hans slagord.

Sarkozy har drivit fram gemensamma "stimulansplaner" och "krispaket". Men i bakgrunden finns motsättningar om hur mycket skattepengar som ska ges i stöd till olika företag, hur mycket skatterna ska sänkas för att stimulera ekonomin och hur stora de statliga budgetsunderskotten får bli.

Klimat-kompromiss
Det blev förseningar och undantag när ledarna skulle precisera hur företag och medlemsländer ska nå målen för att minska utsläppen av koldioxid fram till år 2020. Det som många ser som den stora ödesfrågan för klimatet och uppvärmningen av jorden blev kompromisser där industrin får betala lägre avgifter och kolkraftverken i Östeuropa får längre infasningstid. I uppgörelsen döljs mycket som det kan bli strid om framöver.

Folkomröstar igen
Irlands folkomröstnings-nej till Lissabonfördraget i juni ledde till nya frågor om hur demokratiskt förankrat EU-projektet egentligen är bland medborgarna. I övriga länder har parlamenten behandlat fördraget. Nu återstår för Tjeckiens parlament att ta ställning i början av nästa år, och sedan ser det ut att bli en andra folkomröstning i Irland under hösten 2009. I så fall med en förändring, till skillnad från Lissabonfördragets huvudregel att antalet EU-kommissionärer ska minska heter det nu att det ska bli en EU-kommission med en kommissionär från varje medlemsland.

Glödlampor och färgämnen
Samtidigt med stora övergripande frågor så rullar EU-maskineriet på och en rad beslut tas som påverkar vår vardag. Allt det som är regler för vad som ska få säljas på den inre, gemensamma marknaden är många gånger mycket konkreta konsumentfrågor.

EU-kommissionen ändrade tolkningen av en momsförordning så det blev okej med lägre moms på ljudböcker i Sverige. En expertkommitté antog en tidtabell för att fasa ut traditionella glödlampor från 2009 och ersätta dem med lågenergilampor. EU-parlamentet röstade igenom krav på varningstext för azofärger i livsmedel.

EU-val och ordförandeskap
Vad kan vi förvänta oss av 2009? EU-valet i juni där medborgarna i alla 27 medlemsländer i allmänna val väljer ledamöterna i EU-parlamentet. Efter Tjeckien som ordförandeland i ministerrådet tar den svenska regeringen och statsminister Fredrik Reinfeldt över som EU-ordförande från 1 juli till 31 december 2009. Räkna med att ekonomi, klimat och Lissabonfördraget fortsätter att vara stora EU-frågor också nästa år.

Rolf Fredriksson
SVT:s korrespondent i Bryssel

• Tweet