Krigshjälten som vill få väljarna att glömma Bush
"Jag är gammal som gatan med fler ärr än Frankenstein"
|
|
Publicerad 30 juni 2008 - 17:15
Uppdaterad 3 november 2008 - 08:46
|
Han är en krigshjälte. Ingen bestrider det, inte heller motståndarna. Någon enstaka har brutit tabut: Är det en merit för att bli USA:s president att ha suttit fem år i vietnamesiskt fånglänger under tortyr för fyrtio år sedan? Men USA:s självförtroende hemma är skakat. Hjältar behövs. Och hans liv är som en hollywoodfilm. Hans rykte grumlas inte ens av att han är hjälte i ett krig som USA förlorade, som delade nationen och som ofta setts som ett smutsigt krig. Det är inte McCains insatser som stridsflygare i sitt plan över Nordvietnam som ger honom hjältestatus. Det är nog snarare vad som hände sen, under fångenskapen. I fem och ett halvt år (1967-73) ska han ha torterats. 
1973: President Nixon hälsar den frigivne McCain.
Idag är han delvis invalidiserad (och kan t ex inte höja händerna i en traditionell segergest). Vad hans kampanj mest utnyttjar är hans lojalitet med medfångarna. När vietnameserna fick veta att hans far var chef för USA:s militärkommando i Asien ville de släppa honom. Men han ska ha vägrat, om inte kamraterna också släpptes. Det visar på hans stora karaktär. Kandidatens karaktär sägs vara viktigare än hans politik. Han har kallats "maverick", valpropagandan gör det nu till hundra procent. Egentligen betyder det en icke märkt kalv, en som lever fritt, oberoende. En som går på tvärs, som inte är rädd för att ha avvikande åsikter. Han har i en del fall samarbetat med demokrater. Han kritiserade Bush för Irak-kriget, men det handlade om att det var fel fört. Han var inte emot kriget som sådant. Att han har setts annorlunda visas av att Obamas vicepresidentkandidat Biden år 2004 vill få McCain att ställa upp som vicepresidentkandidat åt demokraten John Kerry. McCain sågs inte som en traditionell republikan.
McCain får lämna Hanoi och tycks må bättre ut än på bilden ovan. Foto: SVT.
Men han har gått mer åt höger. Valet av Sarah Palin var en gest åt kristna högern som ogillar honom. Även i övrigt har han varit ganska dåligt förankrad i partiet. Business-gruppen noterar att han ofta kritiserat näringslivet. Det är i den nationella säkerhetsgruppen, partiets tredje pelare, som han har stöd. Hans strategi för att vinna är klar: Det handlar om att få väljarna att glömma Bush. Genom sin delvis oberoende hållning vill han beskriva sig som en annan republikan än Bush. Han föddes 29 augusti 1936 i Panama-kanal-zonen. Han hade således just fyllt 72, när han i början av september valdes till republikanernas presidentkandidat på partikonventet. Karaktär viktigare än politik Hans far och farfar var båda amiraler. Han själv var en uppstudsig elev på marinakademin med över hundra disciplinära varningar. Hans liv före och efter Vietnam var ett liv i sus och dus; många kvinnor, mycket sprit. Enligt honom själv. Smutskampanj sänkte honom
1982 blev han senator i delstaten Arizona, 1986 valdes han in i USA:s senat. Han var en trogen anhängare av Ronald Reagan. Men kunde även samarbeta med demokrater. Att republikaner inte riktigt kan avgöra om han är fågel eller fisk visade sig i primärvalen. Upp mot 25 procent röstade inte för honom. 2000 ställde han upp i primärvalet men förlorade mot nuvarande president George W. Bush. En smutskampanj från Bush-anhängare sänkte honom. Bl.a. gick rykten om en utomäktenskaplig svart dotter. Det var hans adoptivdotter från Bangladesh. Distans till Bush Från Bush har han distanserat sig; Genom minnena från 2000, av övertygelse och nu av valtaktiska skäl. Men han måste också vinna de 25 procent som fortfarande gillar Bushs politik.  Skilsmässa I hans liv finns punkter som borde ge honom problem med vissa väljargrupper. Dit hör hans äktenskapliga liv. Inte bara de många kvinnoaffärerna. Han gifte sig 1965 med fotomodellen Carol Sepp som skadades svårt i en bilolycka 1969. Han skilde sig i april 1980 och gifte sig i maj med Cindy Lou Hensley, förmögen dotter till ett öldistributionsimperium. De hade träffats sedan 1979, alltså när han var gift. Av henne lånade han pengar till sin framtida politiska karriär. Ingen kristen favorit Detta ogillas av kristna högern, men dessa pikanterier har inte drabbat honom i medierna. I partikonventets officiella video förtegs hans första äktenskap. Han förlorade dock primärval efter kristna kampanjer. Nu ska Palin vinna de grupperna. Det kan sägas att han har kort stubin, något som använts mot honom: Kan han fatta beslut i en svår nationell kris med det humöret? Under sommaren bytte han kampanjledning. Angreppen mot Obama blev hårdare. Själv har han gått åt höger, t ex i frågan om abort. Även angående invandring, tortyr och oljeutvinning vid kusten har han ändrat sig. (Liksom Obama i en del frågor har gått åt höger.) Men även om han "gått till höger" är det många som spekulerar i att en eventuell president McCain skulle kunna samarbeta med demokraterna. I sitt tal på partikonventet antydde han att han skulle kunna stå i opposition mot sitt eget parti - alltså att regera tillsammans med demokraterna. I en punkt skiljer han sig dock markant från demokraterna: Han vill stanna i Irak tills USA:s mål är uppnått - även om det kan ta hundra år. Det är en farlig inställning med tanke på opinionen, men den kan ses som rakryggat. Fördömer USA-tortyr
Han har fördömt USA:s tortyr på Guantanamo. Han kritiserade Bushs skattesänkningar för rika - men nu vill han behålla dem. I TV-reklam visar motståndarna på hans motsägelser. Han erkände den globala uppvärmningen som problem medan Bush fortfarande förnekade den. Analyser i våras av hur han röstat i senaten visar att han är ungefär 60-55 procent konservativ och 40-45 procent liberal. Demokraterna pekar dock på att han röstat med Bush till 90-95 procent. "Fler ärr än Frankenstein"
Han är ingen stor talare som Obama, men har en slagkraftig självironi: "Jag är gammal som gatan och har fler ärr än Frankenstein". Ärren kommer från tortyr och en hudcanceroperation. (Inte heller hans fyra hudcanceroperationer används mot honom.) Han blev snart massmediefavorit genom sin öppenhet. Medan Obama anklagas för värre slutenhet än Bush. Många konservativa demokrater - de s k Reagan-demokraterna - kan bli hans väljare i viktiga delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan. Många av dem är vita arbetare som skulle ha röstat på Clinton men tvekar om Obama. I valrörelsen har McCain delvis slagit knut på sig själv. Han tillhör sedan 35 år etablissemanget i Washington men nu beskriver han sig och Palin som motståndare, som ska ändra hela systemet (ordet "change" lånas från Obamakampanjen). Han och partiet gjorde allt för att radera ut George W. Bush under partikonventet. Nu försöker de sälja sig som om de också vore i opposition. Ändå är det folk runt Bushs kampanjer som i dag utformar McCains kampanj mot Obama. Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT |