538 män och kvinnor väljer USA:s president

Valsystemet skapar
politikens A- och B-lag

Publicerad 2 juli 2008 - 10:29 Uppdaterad 9 oktober 2008 - 20:14

Det är 538 kvinnor och män som avgör vem som blir USA:s president. Så är valsystemet. Det skapar helt olika valtemperatur i olika delar av USA: ett politikens A- och B-lag. En del stater är så säkra för en kandidat att valkamp praktiskt taget saknas. I andra sk "swing states" är kampen hård.

I presidentvalet röstar man egentligen inte på presidenten, utan på ett antal elektorer (valmän) som i sin tur ska rösta på presidenten.

Varje delstat får lika många elektorer som antalet ledamöter man sänder till senaten och representanthuset i Washington, dvs totalt 535. Ytterligare tre valmän tillkommer för det område där huvudstaden Washington ligger (District of Columbia).

För att bli president krävs alltså 270 elektorsröster.

Sex viktiga stater
(Klicka för stor bild)

Sex sk "swing states" ses i år som nyckeln till seger: Colorado, Ohio, Florida, New Mexico, Missouri och Virginia med totalt 85 elektorer. Det visar sig att det i de här staterna går det att påverka väljarna. Enorma summor läggs ner i valkampanjerna där.

Kartan visar hur antalet elektorsröster fördelas. I en del delstater står presidentkandidatens namn på valsedeln, inte elektorernas, i andra delstater är det annorlunda.

Hel vetenskap
Det finns fler stater som kallas swing states. Att bedöma vilka de är och hur de ska vinnas är en hel vetenskap.

Den presidentkandidat som får de flesta rösterna i en delstat, får också alla elektorsrösterna, "vinnaren tar allt". Bara i två delstater Maine (4 elektorer) och Nebraska (5 elektorer) fördelas rösterna i förhållande till antalet röster.

Kritiserat system

Alabamas alla 7 elektorer väljer Bush år 2000. Valsystemet gör att en kandidat kan få majoriteten av väljarnas röster (the popular vote) i hela USA, men ändå inte bli president eftersom det är resultaten inom varje delstat som avgör vem som får alla elektorsröster i en delstat. Därför har systemet ofta kritiserats.

Oftast vet man redan på valkvällen vem som har vunnit. Men formellt samlas elektorerna i respektive delstatshuvudstad måndagen efter andra onsdagen i december och röstar på president och vicepresident. Resultatet sänds förseglat till Washington. Den 6 januari offentliggörs resultatet officiellt. Den 20 januari installeras presidenten.

Otrogna elektorer
Det anses numera att en elektor är skyldig att rösta på sin kandidat. I en del stater är det lag, men inte i andra där rättsläget är oklart. En "otrogen elektor" (unfaithful elector) röstade 2004 inte på John Kerry. År 2000, när det blev 271-267 till Bush efter det omstridda Floridavalet, spekulerades det i om några elektorer skulle protestera och inte rösta på honom. Så blev inte fallet.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT

• Tweet