Rapports Robert Wiström:

Borgs ränteprognos förbryllar

Publicerad 11 september 2008 - 18:17 Uppdaterad 26 september 2008 - 14:55

Det är många som är förbryllade över den ränteprognos finansminister Anders Borg lämnar i höstbudgeten. Enligt prognosen ska reporäntan ligga på 3 procent redan vid utgången av nästa år - hela 1,75 procentenheter lägre än dagens 4,75.

Som en jämförelse räknar riksbanken med en ränta på 4,5 procent vid samma tidpunkt.

Brukar vara blygsamma
När det gäller synen på räntan brukar finansdepartementet göra ganska blygsamma prognoser - att lägga sig alltför långt från Riksbanken och marknaden skulle kunna upplevas som att man sätter press på riksbanksdirektionen. Vilket knappast är troligt i det här fallet.

Räntan syftar ju till att hålla inflationen, dvs prisökningarna, i schack. För närvarande ligger inflationen på den högsta nivån sedan tidigt 90-tal.

Även om de flesta räknar med en sjunkande inflation de närmaste åren, är det ingen som räknar med en lika snabbt sjunkande inflation som finansdepartementet nu verkar göra.

Den stora frågan är hur Borgs tjänstemän kommit fram till ett annat scenario än andra bedömare. Vilken information har Anders Borg som vi andra saknar?

Inga reformer inlagda 2010
Delvis kan den lägre prognosen förklaras med att, till skillnad från andra prognosmakare, har inte regeringen lagt in några politiska reformer för 2010.

De flesta andra räknar med en kraftigt expansiv finanspolitik då. Dels på grund av att det är valår och dels på grund av en kommande lågkonjunktur parat med stora överskott i statsfinanserna, som ger regeringen ett stort handlingsutrymme.

Skilda åsikter om arbetsgivaravgift
Det andra som Anders Borg själv framhåller är att den planerade sänkningen av arbetsgivaravgiften kommer att ha en inflationsdämpande effekt. Dels genom att priset på arbete sjunker och drar ner inflationssiffran. Dels genom att företagen använder pengarna som blir över till att sänka priserna på sina varor.

Det resonemanget borde stämma i teorin. Men enligt ekonomer jag talat med har sänkningen av arbetsgivaravgiften lika mycket en stimulerande effekt - med andra ord verkar den till att driva upp inflationen.

Även de andra reformer som aviserats i budgeten, som till exempel ytterligare jobbskatteavdrag, borde snarare pressa upp inflationen än det motsatta.

Pessimistisk regering?
Ska man dra någon slutsats i dag borde det vara att regeringen har en väldigt mycket mer pessimistisk syn på konjunkturen än andra bedömare.

För att motivera ofinansierade reformer på över 30 miljarder i år utan att inflationen biter sig fast på en hög nivå, måste Anders Borg och hans kollegor räkna med att den svenska ekonomin mer eller mindre tvärstannar nästa år med allt det innebär av arbetslöshet osv.

För att få hela bilden måste vi nog vänta tills hela budgeten presenteras den 22 september.

Robert Wiström, ekonomireporter Rapport

• Tweet