Premiärministern kallad "fegis"

Sverige kan få två till i parlamentet

Publicerad 12 december 2008 - 11:36 Uppdaterad 12 december 2008 - 13:26

Irlands premiärminister Brian Cowen har skämtsamt och lite föraktfullt kallats för "Coward" eller fegis av en del diplomater här i ministerrådets byggnad.

Cowen har hittills manövrerat försiktigt och tagit tid på sig för att komma fram till vad hans regering ska göra sedan det blev en klar majoritet för nej till Lissabon-fördraget vid folkomröstningen i Irland i juni. Men nu verkar Cowen få med sig övriga EU-länder på en del justeringar och tillägg i Lissabonfördraget.

Inga kryphål
Även om övriga regeringar och de flesta experter redan anser att Irland också med Lissabonfördraget kan bestämma över skatter, familjepolitik och militärt samarbete så ska Irland få ytterligare garantier att detta är frågor som i framtiden bestäms i Irland. Det ska enkelt sagt inte finnas något kryphål som gör att någon via EU:s domstol i Luxemburg kan ifrågasätta Irlands strikta regler för aborter och skilsmässor.

Brian Cowen

Hänvisning till Laval
Irlands regering begär också ett klarläggande om fackföreingarnas rättigheter. Detta eftersom irländska fackföreingar i debatten om Lissabon-fördraget oroats av EU-domstolens beslut om Laval-fallet i Sverige. Fackföreningarna fruktar att det kan bli svårare att agera mot företag med utländska arbetare som har låg lön. Irländska regeringen begär därför ett klarläggande om arbetares och fackföreningarnas s.k. sociala rättigheter.

Vad ska de göra?
På en punkt görs en mer substantiell eftergift. En undantagsregel i Lissabonfördraget ska användas så att EU-kommissionen precis som i dag ska ha en kommissionär från varje medlemsland. Huvudregeln i att minska antalet EU-kommissionärer ställs åt sidan.

En del har sagt att med allt fler medlemsländer är det svårt att hitta förnuftiga uppdrag åt alla kommissionärer. Så skapades t.ex. en "kommissionär för flerspråkighet" när Rumänien blev medlem.

Men regeringarna i många mindre och medelstora länder - också svenska regeringen - är i grunden tacksamma för att Irlands krav ger anledning att återgå till principen om en kommissionär från varje land.

Dessa regeringar tycker att det ger en kontaktpunkt och förankring i varje land för EU-kommissionen. Framförallt har det varit Tyskland och Belgien som velat ha en mindre kommission men nu viker de för Irlands krav.

Irlands regering kommer nu att kunna gå till en ny folkomnröstning i Irland och hävda att man vunnit förändringar och förbättringar av Lissabonfördraget. Övriga regeringar kommer däremot att säga att det handlar om förtydliganden och justeringar.

Plats för nördar
Turerna runt Irlands nej. och om EU ska styras efter det gamla Nice-fördraget eller Lisabonfördraget. har gett plats för många "författningsnördar". Hur ska alla delar ska tolkas och hanteras? Det blir en hel delom...

I EU-toppmötets beslut klarläggs nu att om det blir en folkomröstning i Irland under hösten och om det blir ja där, och om också Tjeckien säger ja till fördraget, då kan det träda i kraft under senhösten 2009.

Fredrik Reinfeldt

Reinfeldt fullt ut
De förändringar som gäller en ny "EU-president" och särskild utrikesrepresentant träder i kraft först under påföljande ordförandeskap. Det betyder att Sveriges regering och statsminister Fredrik Reinfeldt kan räkna med att fullt ut vara EU:s ordförande under hela perioden 1 juli till 31 december 2009.

Reinfeldt kommer inte att att få konkurrens om internationell uppmärksamheten från en ny "EU-president".

Samtidigt kommer den svenska regeringen få en central roll att lotsa fram de lagliga formerna för de garantier Irland önskar, och Sverige kan komma att leda valet av de två nya maktposterna som "president" och utrikesrepresentant för Europeiska unionen.

Sverige får två extra
Beslutet vid toppmötet innebär också att regeringscheferna ändrar antalet parlamentariker i Europaparlamentet som ska väljas vid de allmänna valen i juni 2009. Med Nicefördraget skulle dagens 19 svenska ledamöter i parlamentet minskas till 18.

Nu har beslutats att vid valet i juni 2009 ska det förberedas så att Lissabonfördragets regler om antal parlamentariker kan gälla. Enligt Lissabonfördraget får Sverige 20 ledamöter i EU-parlamentet. Så vid valet i juni 2009 utses 18 ledamöter och, om Lissabon-fördraget träder i kraft - säg 1 november - kan ytterligare två svenskar ta plats parlamentet.

Men vid valet i juni kommer vi inte säkert att veta hur många ledamöter som kommer in från Sverige!

Rolf Fredriksson, SVT:s korrespondent Bryssel

Europaparlamentet i StrasbourgFoto: Scanpix

• Tweet