Somalia - splittrat och söndrat land
|
|
Publicerad 7 maj 2009 - 16:46
Uppdaterad 13 maj 2009 - 10:58
|
I går splittrat av kolonialmakterna, i dag söndrat av mångåriga inbördesstrider. Somalia - ett sedan 800-talet islamskt land på Afrikas horn; från och med 1867 vakande över sjöfartens nya genväg till Indien; nu ett av världens fattigaste länder.
* Somalia blev självständigt 1960 då italienska och brittiska Somaliland förenades till ett land, till ytan ungefär 50 procent större än Sverige. * Landet har cirka 8,5 miljoner invånare, varav ungefär två miljoner i huvudstaden Mogadishu. * Somalia har haft politisk oordning sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991. * Sedan 2004 är Abdullahi Yusuf Ahmed president. * Nordvästra delen av landet kallas Somaliland och har utropat självständighet, dock utan erkännande från omvärlden. Källa: TT Det moderna Somalia bildades 1960 när de forna kolonierna Brittiska Somaliland och Italienska Somaliland slogs samman till en ny självständig stat i avkoloniseringens Afrika. Dagens kaotiska Somalia härrör från den maktkamp som följde sedan den långvariga diktatorn Siyad Barre tvingats i landsflykt 1991. Tog makten vid militärkupp Barre kom till makten vid en militärkupp 1969. Den nya regimen proklamerade att staten skulle ledas av "vetenskaplig socialism" i samförstånd med islam. Den politiska oppositionen tystades och klansolidariteten förbjöds. Det för stormaktspolitiken strategiskt viktiga Somalia bröt med kommunistblocket efter att landet misslyckats med att erövra den av somalier bebodda provinsen Ogaden från Etiopien, som med sovjetisk och kubansk hjälp slog tillbaka den somaliska attacken 1977-1978. Torka, hungersnöd, klankonflikter, vacklande ekonomi, motsättningar mellan olika landsändar och - i slutet av 1980-talet - sinande internationellt bistånd underminerade landet. Uppror blossade upp från norr till söder. Barres militärdiktatur var skakad och mötte militärt motstånd överallt. I januari 1991 tvingades Barre lämna den somaliska huvudstaden Mogadishu. Krigsherrar kämpade om makten Efter att Barre lämnat scenen upphörde Somalia i praktiken att fungera som sammanhållen stat med en central adminstration. Miliser kontrollerade av krigsherrar kämpade om makten i det sönderfallande landet. Somalia är ett utpräglat klansamhälle - medborgarna har alltid känt närmare samhörighet med klanen än med staten. Krigsherrarnas kamp om makten i kombination med torka och missväxt ledde till svår livsmedelsbrist. Stridigheterna försvårade internationell hjälp. FN:s säkerhetsråd beslutade i slutet av 1992 att sända en mindre truppstyrka för att övervaka distributionen av mat. Amerikanska trupper invaderar USA sände kort därefter in 30.000 man ("Operation återställ hoppet") i avsikt att upprätta korridorer för livsmedelsdistributionen till inlandet. Amerikanerna förlorade dock ett antal soldater under förnderande former vid strider med olika somaliska fraktioner. Detta fick opinionen i USA att svänga motlandets insats i Somalia och i mars 1994 lämnade de amerikanska soldaterna landet. Ett knappt år senare lämnade även FN landet.¨ Andra halvan av 1990-talet präglades av ständigt grusade förhoppningar om en ljusare framtid för det härjade landet. Det ena fredsinitiativet ersattes av det andra, konferens på konferens försökte nå enighet för Somalia. Misslyckandena följde på varandra. Under söndringen har försök gjorts i vissa regioner att upprätta ett fungerande samhälle. Mest framgångsrikt har Somaliland, i stort sett motsvarande kolonialtidens Brittiska Somaliland, varit. Somaliland i nordväst utropade sig självständigt redan 1991 och har sedan dess inte deltagit i försöken att återskapa ett centralstyrt Somalia. Provisorisk regering Vid en konferens i Kenya 2004 enades man om i bildandet av ett klanbaserat parlament och en regering dominerad av milisledare. De inre motsättningarna var starka och först efter nära ett år lyckades den provisoriska regeringen att etablera sig, men inte i Mogadishu, utan i en landsortsstad. Som en reaktion på maktvakuum, fattigdom och godtycke började islamiska grupper att inrätta shariadomstolar i delar av landet, främst i huvudstaden Mogadishu, för att återupprätta ordningen med hjälp av islamisk rättsskipning. De islamiska domstolarna bildade egna miliser, som 2006 drev ut krigsherrarna, som uppgavs vara stödda av USA, ur Mogadishu och tog kontroll över stora delar av Somalias södra och centrala delar. Utpekad som al-Qaida-lierad I juni 2006 antog den nya milisen namnet Islamiska domstolarnas högsta råd (SICC). Dess främste ledare Hassan Dahir Aweys utpekades av USA som lierad med terrornätverket al-Qaida. I juli invaderade grannlandet Etiopien Somalia, med USA-stöd, och islamistmilisen jagades ur landets samtliga städer vid slutet av året. USA angrep i januari 2007 Somalia för första gången sedan FN-insatsen på 90-talet. Samma månad beslutade Afrikanska unionen (AU) att sända en fredsstyrka bestående av cirka 8.000 soldater. Bara en mindre del av trupperna sändes dock och AU har konstaterat att organisationen inte klarar fredsuppdraget. Islamisterna, som är splittrade på en rad grupper, återtog 2008 kontrollen över en rad större orter. Ett fredsavtal i augusti mellan regeringen och en av islamistfraktionerna har inte fått någon effekt. Även ett avtal om vapenvila den 26 oktober mellan regeringen och några oppositionsgrupper rannt ut i sanden. Källor: Nationalencyklopedin, TT, Sida, BBC |