hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

Ett nytt uppkäftigt Iran stiger fram

...men hur mycket kan en reformpresident ändra?

Rapport
Publicerad 10 juni 2009 - 19:29
Uppdaterad 11 juni 2009 - 15:38

Ett nytt Iran stiger fram i valrörelsen. Ett uppkäftigt Iran. Ett Iran där unga män - och framförallt kvinnor - vågar protestera mot förtryck.

Fakta om valet i Iran

• 46,2 miljoner får rösta.
• Fyra kandidater ställer upp.
• 471 kandidater ville ställa upp, varav 42 kvinnor. Det religiösa Väktarrådet godkände bara fyra.
• Om ingen får 50 proc hålls ett nytt val om en vecka med de två kandidaterna med högsta röstetalen.
• Religiöse ledaren Khameinei har makten över presidenten.

Nu har vi sett att detta nya Iran lever. Men - hur starkt stöd har proteströrelsen i hela befolkningen? Och om reformkandidaten skulle vinna - har han makt att ändra på något?

Obamas slogan "Change" syns nu överallt i Iran. Redan det är en oerhörd utmaning. En slogan från "Den store Satan" används som ett tecken på ilska över det samhälle som vuxit fram under den nuvarande presidenten Mahmoud Ahmadinejad. Han som bjöd in bl a Ku Klux Klan till en konferens för att förneka att nazisternas mord på ca sex miljoner judar aldrig ägt rum.

Apa på motorcykel
Ett exempel på hur respektlös valrörelsen har varit: Unga iranier håller upp en påse peanötter på valmöten. Varumärket på påsen är en apa på motorcykel. Apan liknar president Ahmadinejad.

Obamas slogan "Change" används i valkampanjen. Alla foton: ScanpixDe som kräver förändring hoppas på Mir Housein Mousavi och(det är viktigt) hans fru Zahra Rahavard. Hon är konstnär och statsvetare. Hon var universitetsrektor i Teheran men avsattes av konservativa präster.

Hand i hand
Inte någon gång sen de muslimska prästerna fick makten 1979 har en kvinna uppträtt i valkampen på det här sättet. Hennes huvudduk är inte svart utan blommig. Det är en signal. Hon visar sig sminkad. En annan signal. De två har stått hand i hand på valmöten. I ett land där "sedlighetspolisen" förbjudar unga par att offentligt visa sig hand i hand.

Mousavi och hans fru Zahra RahnavardMousavi är den av tre utmanare som har bästa chansen mot Ahmadinejad. Men opinionsmätningarna är så osäkra att det inte går att säga hur stark han är. Västmedierna har givit honom stor uppmärksamhet. Det är de välutbildade och de bättre ställda som röstar på honom och hoppas på hans fru.

Mycket hårdför
På 80-talet var han premiärminister och mycket hårdför. Han har ändrat sig till "konservativ reformist". Det betyder reformer inom de gränser som den islamiska staten sätter. Sen är frågan hur långt de gränserna kan tänjas.

I klartext betyder det att ingen om han verkligen skulle få makt att ändra något. Det är den högste religiöse ledaren ayatollah Ali Khameini som bestämmer hur långt presidentenAli Khameinei
Ayatollah Khameinei står över presidenten
får gå. Det fick den tidigare "reformpresidenten" Khatami uppleva efter sin seger 1997.

Då smulade de konservativa mullorna fullständigt sönder hans reformprogram. Ändå kan en seger för en reformkandidat öka trycket på de konservativa prästerna.

Närmande till USA?
Mousavi varnar för att Ahmadinejads politik isolerar Iran. Atomprogrammet - som bl a USA misstänker är ett kärnvapenprogram - kan ställas under internationell kontroll så att det bara används för fredliga ändamål, har Mousavi antytt.

Med det skulle ett av de stora hindren för ett närmande till USA och väst vara undanröjt - och oron för ett krig. Men fortfarande - Zahra Rahnavard, Mousavis fru
"Irans Michelle Obama" på valmöte
ayatollah Khameini har stött det nuvarande atomprogrammet. Vad kan Mousavi göra? Många iranier ser det också som ett tecken på landets ökade status.

Lättat på huvudduken
Hans fru Zahra Rahavard har på möten ibland lättat på huvudduken men har också skrivit en bok som försvarar den. Också hon är en försiktig reformist. Irans Michelle Obama, har någon sagt. Men alla känner till att också hon är - eller måste vara - försiktig och respekterar religiösa regler.

Den stora frågorna för de iranska väljarna är inte Förintelsen eller atomprogrammet eller Irans anseende i världen utan ekonomin. Mahmud Ahmadinejad
President Ahmadinejad - apa på motorcykel?

Ekonomin huvudfrågan
Medan den sittande presidenten talar om en lysande ekonomi visar de tre motståndarna på en dyster utveckling. Minst 17 procent är utan jobb. För nästa år väntas prisökningar nära 25 procent.
De unga är utan jobb. Och 60 procent av befolkningen är under 30 år. De har bara upplevt prästernas välde.

Ahmadinejad har stöd hos de fattiga på landsbygden. Hans politik har varit att öka stödet till dem. En fjärdedel av nationalinkomster går till subventioner - t. ex. att hålla bensinpriset nere. Kvinnor för Ahmadinejad
Kvinnor för Ahmadinejad
Med minskade oljeinkomster blir hans politik allt dyrare.

Pressad president
Den statliga TV:n har sänt tuffa debatter med kandidaterna. Mousavi har beskyllt Ahmadinejad för att vilja införa diktatur. Presidenten har svarat med personangrepp på Mousavis fru och talar om en sammansvärjning. Allt tecken på att presidenten är pressad.

De andra två kandidaterna anses inte ha några chanser.

Den ene är förre talmannen Mehdi Karoubi, som tillhör prästerskapet. Han är liberalare än Mousavi och talar om att avskaffa fundamentalismen.

Den andre är förre ledaren för revolutionsgardet Mohsen Resai,Mehdi Karoubi och Mohsen Resai
Mehdi Karoubi (t v) och Mohsen Resai
också han konservativ som Ahmadinejad.

Över presidenten: en ayatollah
Valrörelsen har visat en sak: Även bland de ledare som anses ha stött Ahmadinejad finns det en spricka. Stora delar av prästerskapet föraktar honom och ser honom som en tönt. Men mot alla förväntningar vann han - Teherans okände borgmästare - till sist förra valet med stöd av de fattiga.

Ingen av de fyra väntas få de 50 procent plus en röst som krävs för att vinna i första valomgången. Det blir troligen en andra omgång en vecka senare med de två som fått flest röster.

Kampen då står då, menar de flesta, mellan Ahmadinejad och Mousavi.Kvinnor för Mousavi
Kvinnor för Mousavi
Fredagens val kan visa hur starka reformvännerna är.

Men som sagt: Hur mycket en reformpolitiker kan förändra vet ingen. Över allt vakar ayatollah Khameini. Om inte den nya uppkäftigheten undergräver samhället så mycket att mörkmännen tvingas till reträtt.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport, SVT

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Vädret

Utrikesreportage

USA: Ung elit nobbar Wall Street

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Måndag 14 maj

09:00 Europadagen
Seminarier och debatter om EU. Åtta delar om ca 45 minuter: Snabbväxande Stockholm, Danmark som ordförandeland, "Det blev bättre med EU", EU så in i Norden, Hur klarar EU konkurrensen? Har EU-länderna klarat Rio-löftena? Ungdomsarbetslösheten och Fokus på EU. Inspelat 9/5.
10:30 Pressträff om åldersdiskriminering
Med Erik Ullenhag (FP)
15:30 Bo Lundgren i KU

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Se oss i SVT Play!

Korrespondenterna är tillbaka i september med tio nya program.

Under uppehållet kan ni se Korrespondenterna i SVTPlay. Där finns 25 program att se om allt från Barnslaveri i vår tid (bilden ovan) till Kokainets väg, Polyamori och Förbjuden kärlek.

I sommar kommer fem repriser fredagar 19.30 i SVT2 med start vid midsommar.

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.