USA ligger lågt och fortsätter dialog

Hoppas Obama
på förändring i Iran
- trots allt?

Publicerad 14 juni 2009 - 15:05 Uppdaterad 14 juni 2009 - 19:48

USA ligger lågt när det gäller Iran. Någon kritik från Obama eller Clinton hördes inte de första dagarna. Det är tydligt att USA försöker fortsätta få med Iran i en dialog. Business as usual, alltså. Men snart måste Obama visa att hans Iran-politik ger resultat.

USA:s medier gav ofta intrycket att Mousavi var liberal. Under hans tid som premiärminister på 80-talet drev han dock en brutal politik då tusentals iranier avrättades och torterades. Den verkligt liberale i valrörelsen var en annan kandidat - Mehdi Karroubi.

Liberal var han kanske i vissa frågor, men han höll sig inom den islamiska republikens lagar. Hans anhängare visade ändå världen att det fanns ett uppkäftigt Iran som krävde förändring.

Oroad och nervös
Troligen är det andra än rena Mousavi-anhängare som protesterar på gatorna. Men regimen är oroad och nervös. Det visar reaktionen. Den är mer som för att befästa resultatet av en statskupp.

Iransk polis slår tillbaka Än så länge kan vi inte säga om protesterna i Iran fortsätter och utvecklar sig. Protestyran före valet kan få ökad kraft. Men samtidigt finns Ahmadinejads och mörkmännens Iran. Många fattiga tilltalas av hans program som använder en del av oljeinkomsterna för stöd åt dessa grupper.

Mousavi - en myt?
Mousavi blev delvis en myt - en symbol för förhoppningar som inte direkt fanns i hans program och som han nog aldrig kunnat infria. Dock gav han många kvinnor hopp - bl a genom att framträda med sin fru Sahrah Rahnavard.

Regimen samlade de sina till motdemonstration på söndagen Mousavi antydde mycket svagt en ny öppning när det gällde en dialog med omvärlden om atomprogrammet som misstänks vara ett kärnvapenprogram. Men programmet är ganska populärt i Iran - det ger landet status.

Därför är det inte säkert att Mousavis antydningar skulle ha lett till ett ökad samförstånd om programmet. I själva verket är den frågan oerhört svår att lösa.

Tredjdelen bestraffas också
Om Iran i framtiden isoleras mer pga atomkonflikten, betyder det straff också mot den - minst - tredjedel som visade att det finns ett annat Iran är mörkmännens. Att börja bomba anläggningarna skulle också drabba denna tredjedel: De torde vara så utspridda att militära operationer måste bli enormt omfattande.

Ett annorlunda valresultat hade därför inte automatiskt lett till en lösning. Men tonläget kanske blivit annorlunda från Iran.

Öppnare på sikt?

Är han segrare? Men vi vet inte vad som kommer. Frågan är om inte den folkliga protesten före valet på något sätt måste tvinga fram ett öppnare Iran. Det är inte Ahmadinejad som har sista ordet utan prästerskapet under högste ledaren ayatollah Khameini. Och det finns missnöje med presidentens provokativa uttalanden (t ex att förneka Förintelsen) som gjort Iran internationellt isolerat.

Det tycks därför som om USA:s motto också är: Wait and see. I förhoppningen att det bakom Irans just nu turbulenta kulisser kan ske en förändring i det tysta.

Kritiken växer
Men Obama måste visa resultat snart. Redan växer kritiken mot honom. I USA (även bland demokrater) och i Israel. Att Obama har varit för naiv. Än så länge har ju Obamas utrikespolitik inte visat konkreta resultat.

Problemet för honom är dock att han nu får att göra med en regim där det finns berättigade frågetecken om den är laglig, om valet gick rätt till.

Obama som extremister ser honom i Israel Samtidigt är Iran-frågan komplicerad. Den handlar också om att med hjälp av Iran hitta lösningar i Afghanistan och Pakistan. Och runt Israel där Iran anses ha stort inflytande över Hamaz i Gaza och Hizbollah i Libanon.

Men under hösten måste Obama hitta en lösning på atomfrågan. Också stater som Egypten och Saudi-Arabien oroas. Frågan får därmed en enorm sprängkraft: Iranska kärnvapen skulle tvinga fram kärnvapen i Egypten och Saudi-Arabien också. Det perspektivet skrämmer.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport

• Tweet