Efter tysk försening av Lissabonfördraget

Rädsla för brittisk folkomröstning

Publicerad 30 juni 2009 - 13:35 Uppdaterad 30 september 2009 - 17:18

Beskedet i dag från den tyska författningsdomstolen gör att spekulationerna tilltar om att det skulle kunna bli en folkomröstning i Storbritannien om Lissabon-fördraget.

Alla ytterligare förseningar ökar den möjligheten, och att EU-skeptiska britter skulle folkomrösta om det är just nu ett skräckscenario för Lissabon-fördragets anhängare i Bryssel och i EU-ländernas regeringar.

Tories har lovat omröstning
Saken är den att den brittiske oppositionsledaren David Cameron klart utlovat en folkomröstning om han får regeringsmakten - om Lissabon-fördraget inte hunnit att juridiskt träda i kraft då.

En majoritet i det brittiska parlamentet har redan godkänt Lissabon-fördraget, men Cameron och de konservativa är beredda att riva upp det och hålla en folkomröstning, där alla tror att det skulle blir ett brittiskt nej till fördraget.

Hoppas på Brown
Senast i juni nästa år måste premiärminister Gordon Brown hålla val i Storbritannien. Brown har tidigare setts som en mycket ljum EU-vän men nu är det många i Bryssel och i övriga regeringskanslier som hoppas att Brown ska kunna sitta kvar vid regeringsmakten så pass länge att Lissabon-fördraget ska ha trätt i kraft.

Har Lissabon-fördraget trätt i kraft vid ett regeringsskifte kommer David Cameron inte att hålla folkomröstning.

Irland folkomröstar i oktober
Största hindret för fördraget har hittills varit att det blev ett nej vid folkomröstningen i Irland förra året. Nu har Irland nu fått en ändring som innebär att EU-kommissionen också i framtiden ska ha en kommissionär från varje medelemsland. Irland har också fått garantier att Irlands skatter, militära neutralitet och abortlagstiftning inte ska påverkas av fördraget. En ny folkomröstning väntas nu i Irland i början av oktober.

Sverige hoppas bli "kungamakare
Den svenska regeringen har hoppats på ett ja i Irland och att sedan vid EU-toppmötet i slutet av oktober planera för att utse ny EU-kommission och de nya toppjobben som ständig ordförande/president och utrikesrepresentant för EU.

För den svenska regeringen vore det mycket intressant att få vara ?kungamakare? och ha en avgörande roll i maktkampen om dessa poster.

Tyskland vill snabba på
Den svenska planeringen skulle kullkastas om dagens besked från den tyska författningsdomstolen försenade ett tyskt godkännande till senhösten.

Men snabbt efter författningsdomstolen besked meddelade den tyska regeringen att den kommer att lägga nya lagförslag och att den tyska förbundsdagen ska avbryta sin sommarledighet för att anta kompletterande tysk lagstiftning vid ett möte redan den 26 augusti.

Allt verkar anpassat från tysk sida för att det tyska godkännandet av Lissabon-fördraget ska kunna undertecknas av den tyske presidenten före folkomröstningen i Irland.

Den tyska regeringens brådska att snabbt anpassa den inhemska lagstiftningen efter författninsgdomstolens krav i dag är kopplad till rädslan för att ytterligare förseningar skulle kunna öppna för den fruktade folkomröstningen i Storbritannien.

Polen och Tjeckien kvar
Förutom Tyskland och Irland återstår godkännande också från Polen och Tjeckien. Där har parlamenten godkänt Lissabonfördraget, men båda ländernas presidenter avvaktar.

Båda presidenterna hänvisar till att de vill se om fördraget verkligen godkänns i övriga länder. Mest oberäknelig är Tjeckiens president Vaclav Klaus, som personligen ogillar Lissabon-fördraget.

Det finns spekulationer att Vaclav Klaus kommer att försena sin underskrift så länge att det hinner hållas parlamentsval i Storbritannien och David Cameron kan hålla sin utlovade folkomröstning.

Många frågetecken för Sverige
Så för den svenska regeringen finns många frågetecken kring Lissabon-fördraget utifrån vad som sker i Irland, Tyskland, Polen och Tjeckien. Och vid förseningar en möjlig folkomröstning i Storbritannien.

Den svenska regeringen vill egentligen ägna tid och kraft åt att bekämpa den ekonomiska krisen och få ett internationellt klimatavtal på plats. Men det som kallas ?institutionella frågor? om EU:s interna beslutfattande kan komma att bli besvärligare och ta mer tid och uppmärksamhet än vad regeringen Reinfeldt hoppats på.

Rolf Fredriksson
SVT:s korrespondent i Bryssel