|
|
Mats Knutson
|
Mats Knutson: Nu exponeras åsikterna
|
|
Publicerad 20 oktober 2009 - 17:22
Uppdaterad 26 april 2010 - 10:45
|
Debattartikeln i Aftonbladet har placerat Sverigedemokraterna i fokus för den politiska debatten. Kritiken från politiska motståndare, medier och forskare innebär att partiets kontroversiella åsikter nu exponeras tydligt för väljarna. Sverigedemokraterna vill framstå som folkets röst gentemot ett etablissemang, som helst sopar problemen under mattan. Det är precis så Jimmie Åkesson vill ha det och det är en strategi som kan bära ända fram till en plats i Sveriges Riksdag. Ju hårdare kritiken är mot partiets företrädare, desto tydligare blir martyrskapet, hoppas Sverigedemokraterna. Har misslyckats Men vägen in i riksdagen är ännu i högsta grad osäker. Trots braskande rubriker är Sverigedemokraternas valkampanjer hittills inget som imponerar. Bakslag både i valet till Europaparlamentet i somras och i kyrkovalet i september. Trots att detta är val som brukar betecknas som relativt enkla för små partier eftersom valdeltagandet är lågt. När Aftonbladet/Sifo idag skriver att "SD kan få 12 procent" är detta en opinionsmätning där frågan som ställs är "kan du tänka dig att rösta på Sverigedemokraterna"? Mätningen visar att endast 12 procent kan tänka sig detta. Det är en låg siffra. Feministiskt initiativ fick för snart fem år sedan nästan dubbelt så stort stöd i en liknande mätning, men misslyckades ändå med att komma in i riksdagen 2006. Samtidigt är det förstås så att uppmärksamheten kring Sverigedemokraterna de senaste dagarna nu innebär att partiet blir en fråga som diskuteras både på arbetsplatser och runt köksbord. Räcker med att attrahera en begränsad skara När Ny demokrati tog sig in i riksdagen 1991 var en viktig förklaring att partiet av väljarna sågs som en utmanare mot och en kritiker av ett homogent etablissemang, en maktelit, i Stockholm. Sverigedemokraterna försöker nu göra om tricket. Att folkflertalet inte delar partiets värderingar eller slutsatser om muslimer saknar betydelse. För ett parti vars viktigaste mål är att komma över fyraprocentsspärren räcker det med att attrahera en mer begränsad väljargrupp. Det är mot den gruppen Jimmie Åkessons budskap är inställt. Att påverka regeringspolitiken skulle endast ses som en bonus. Det viktigaste målet är att komma in i riksdagen. Men det finns viktiga skillnader mellan Ny demokrati och Sverigedemokraterna. Ny demokrati var inget högerparti i egentlig mening. Det var däremot ett klassiskt missnöjesparti där den folklige Bert Karlsson skulle balansera den aristokratiske Ian Wachtmeister. Mixen visade sig vara framgångsrik i valet 1991, men bäddade för den kommande splittringen och till slut partiets undergång. För Ny demokrati var dessutom kritiken mot invandringen endast en av ett flertal frågor som drevs av partiet. Kampen blir stenhård Sverigedemokraterna har växt fram ur högerextremismen. Motståndet mot muslimer, invandring och osvenska seder är den bärande tanken för partiet. Under landsdagarna i Ljungbyhed i helgen gjordes vissa försök att bredda bilden av Sverigedemokraterna, men Jimmie Åkessons debattartikel i måndags visar vad som är kärnan i partiets politik. Sverigedemokraterna fick visserligen 4,7 procent i den senaste Sifomätningen, men det är ändå långt kvar till en riksdagsplats. Valet nästa år sker i ett läge där ekonomi och arbetslöshet förmodligen blir de allra viktigaste frågorna för väljarna, frågor där Sverigedemokraterna har låg trovärdighet jämfört med de etablerade partierna. Mycket talar också för att kampen om regeringsmakten blir stenhård. Ett sådant läge kan missgynna Sverigedemokraterna eftersom väljarna i högre grad än annars förmodligen röstar på något av de två huvudblocken i hopp om att påverka valutgången. Mats Knutson inrikespolitisk kommenator |