Efter murens fall

Inget blev som vi trodde

Publicerad 1 november 2009 - 16:15 Uppdaterad 4 november 2009 - 14:27

Inget var som vi trodde, inget blev som vi hade trott efter murens fall.

"Vi" är de diplomater, journalister, politiker och spioner (!) som följde DDR:s utveckling.

Att DDR föll ihop som ett korthus hade ingen räknat med. När jag gjorde reportage i DDR för Rapport funderade jag över det underliga, nästan kulissartade DDR-samhället. Hur ska man i framtiden kunna förklara stämningarna här?

Orimlig tanke
Och så slog jag mig själv på fingrarna: Att muren skulle försvinna var en orimlig tanke. Det kunde bara ske till priset av ett blodigt krig eller en blodig revolution.

DDR var slitet - det såg vi. Men få anade omfattningen. Först efter murens fall visades reportage från DDR-industrier som befann sig nästan på 1800-talsnivå. Inte ens underrättelsetjänsterna såg DDR:s svaghet.

Jag såg nyligen en rad inspelade program i västtysk TV från hösten 1989. Det var helt klart att politikerna inte visste vad de skulle göra. Det var kanske mänskligt, men politiken för enandet blev därför föga genomtänkt, trots årtiondens tal om ett enat Tyskland. Det skapade ilska i både öst och väst. Något som det nya Tyskland egentligen ännu inte hämtat sig från.

Många trodde att det mycket större och rika Västtyskland skulle klara enandet utan problem. Men 40 års DDR-diktatur (och nazismen och kriget före det) hade påverkat området mer än man trott: Både hur landet förfallit och hur människorna påverkats mentalt.
Förfallande hus i Östberlin. SVT Bild

Påverkar än i dag
Tyskland är idag inte så stabilt som tidigare, partipolitiskt sett. Enandet har påverkat de båda stora partierna, krist- och socialdemokrater.

Socialdemokraterna fick i årets parlamentsval katastrofala 23 procent. Kristdemokraternas ställning som stort parti är också hotat.

Ex-DDR blev en jättelik marginalväljarkrets, som i val kan bli tungan på vågen OCH som hela tiden fladdrar mellan höger och vänster.

Efter murens fall trodde vi först att de alternativa partierna, som krävde en reformerad socialism, skulle bli starka, sen låg socialdemokraterna högt i mätningar. Så vann kristdemokraterna DDR:s enda demokratiska val. Det var de som skapat välståndet i väst efter kriget. Nu förväntades de göra samma i öst.
Fotbolls-VM i Berlin: Det nya Tyskland vågar visa nationella känslor

Förväntningarna var enorma. Men omställningsproblemen var också enorma. Arbetslösheten ökade, östtyska företag lade ner. Man kastade ägg på den tidigare populäre kristdemokraten Helmut Kohl.

Så lutade man på nytt åt socialdemokraterna men det gamla DDR-statspartiets efterträdare (som nu kallas Vänstern, Die Linke) samlade många besvikna. Partisympatierna har inte varit stabila i öst - och det har påverkat hela Tyskland.

Socialdemokraterna vann egentligen aldrig fotfäste i öst. De tycktes mest se östtyskarna som ett problem. Det är en förklaring till socialdemokratins nedåtgående kurva i hela Tyskland.
Enandet har ändrat partipolitiken

I både Väst- och i Östtyskland ville de styrande genom bl a social trygghet övertyga medborgarna om respektive systemens fördelar. Det hade med nazisttiden att göra: Utan välstånd fanns risken att extremistpartier på nytt skulle bli starka.

Samtidigt skapade enandet sociala och ekonomiska problem som krävde "reformer", dvs. nedskärningar. Både social- och kristdemokrater påverkades, partierna blev inte som förr.

Socialdemokraterna genomförde "reformer" som fick nästan hälften av väljarna att överge partiet. Socialdemokratins ställning i det nya Tyskland är klart hotad av det nya vänsterpartiet, med rötter i DDR.
Vid enaste valet fick SPD 23 proc och Vänstern 11,9.
Protester mot fattigdom i det enade Tyskland

Kristdemokraterna har försökt att se till kraven både i öst och väst att behålla social trygghet. För kristdemokraterna betyder det att partiet numera ibland kan kallas ett nytt socialdemokratiskt parti.

"Åt vänster"
På det sättet kan man säga att Tyskland totalt sett gått "åt vänster", om man jämför med en del andra västländer efter 1989.

DDR gjorde aldrig upp mentalt med nazismen. Man stod ju på den vinnande sovjetiska, dvs antifascistiska, sidan. Under DDR:s sista år kom rapporter om det otroliga: Nynazister i det socialistiska DDR.

Sedan dess har högerextremister under perioder varit framgångsrika i öst. Rasismen anses vara större där än i väst. Det hade nog ingen trott före murens fall.

En gång fruktade grannarna ett"Fjärde Rike" Samtidigt har den gamla nazistgenerationen närmast dött ut i Tyskland. Nazisttiden kastar inte längre så långa skuggor. Det finns inte längre gamla nazister och soldater kvar som behöver försvara sig.

"Europas sjuke man"
Inför enandet talades det om "Fjärde Riket" (Hitlers var "Tredje Riket"). Israels premiärminister sade att ett enande var en stor olycka för världens judar. Många fruktade ett alltför starkt enat Tyskland. Men politiskt och ekonomiskt har det länge istället kallats "Europas sjuke man".

Trots tendenser i öst har Tyskland visat sig mycket mindre mottagligt för högerextremism än många andra väst- och östeuropeiska stater. Det tycks vara ett nytt Tyskland som har trätt fram.

Men Tyskland har knappast gjort upp med det DDR-förflutna. Mer än hälften av östbefolkningen tycker nu att DDR hade fler bättre än sämre sidor. Det finns en nostalgi ("Ostalgie") som nu bagatelliserar diktaturen. I det finns också grogrund för rasism och extremism.

Det låter väl cyniskt, men kanske är det så att först när den gamla DDR-generationen försvinner kan östra Tyskland - och därmed hela Tyskland - bli stabilt igen. Man ska komma ihåg att dagens 30-åringar (och alla yngre) inte har några minnen av den mur som föll 1989.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT

• Tweet