Chodorkovskijs uppgång och fall
|
|
Publicerad 17 maj 2005 - 12:21
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:46
|
Ingen rättegång i det postsovjetiska Ryssland har fått så mycket negativ uppmärksamhet i väst som den mot oljebolaget Yukos förre vd. Yukosaffären har fått Ryssland att framstå som ett land där brist på respekt för egendom råder. Domen mot Michail Chodorkovskij skulle egentligen ha kommit redan den 27 april men blev uppskjuten. Det har spekulerats i att Rysslands president Vladimir Putin ville undvika obehagliga frågor i samband med firandet av 60-årsdagen av slutet på andra världskriget den 9 maj. När den förste Yukoschefen, Platon Lebedev greps, i juli 2003 trodde ingen att det skulle gå så långt. Men sedan greps Chodorkovskij i oktober samma år, vilket ledde det till det största fallet på Moskvabörsen sedan bankkrisen 1998. Rikast i Ryssland Han var då Rysslands rikaste man med en uppskattad förmögenhet på 100 miljarder kronor. Som oligark hade han tjänat stora pengar på 90-talets tvivelaktiga privatiseringar. Att Yukos utsattes för selektiv rättsskipning anses bero på att Chodorkovskij utmanade Putin, bland annat genom att finansiera oppositionspartier inför valet 2003. Chodorkovskijs gripande sammanföll med fusionen med den mindre konkurrenten Sibneft. Om affären fullbordats skulle Yukos ha blivit världens fjärde största oljebolag. Nu gick det istället i motsatt riktning. Sedan skattemyndigheten krävt Yukos på 190 miljarder kronor fick bolaget sälja sin kronjuvel, produktionsenheten Yuganskneftegaz. Yukosaffären har beskrivits som ett sätt för Putin att statuera exempel, men också som en möjlighet för mäktiga fd KGB-män i kretsen kring Putin att lägga vantarna på stora delar av landets naturresurser. TT |