Så upptäcker du en nätförförare

Publicerad 14 juli 2006 - 16:02 Uppdaterad 14 juli 2006 - 21:48

När man talar om grooming, eller nätförförelse, så ser många framför sig en "ful gubbe". Nätets motsvarighet till blottaren med svart trenchcoat. Men den bilden stämmer inte - och det är därför det är så svårt att upptäcka dem.

Den som kontaktar barn på nätet ser ofta ut som vem som helst, och uppför sig som en snäll och engagerad kompis. Nätförföraren har lärt sig att använda samma ord och uttryck som ungdomar, för att inte sticka ut i chattrum och på sajter.

Ofta använder de en påhittad identitet, eller ljuger om sitt kön eller sin ålder, som i fallet med den nyligen dömde "Alexandramannen".

Många känner sig lugnare om den de chattar med har lagt ut ett foto av sig själv - men det är ett annat välkänt knep för att invagga offer i falsk trygghet. Fotot kan nätförföraren ha hittat var som helst på internet.

Många nätförförare behöver dock inte ens ljuga om sin ålder - de lyckas hitta offer ändå.

Snabb kommunikation
Groomare vänder sig ofta till chattrum och sajter som riktar sig direkt till ungdomar. De kan också söka efter potentiella offer genom att leta på sajter med personlig information - till exempel bloggar, eller hemsidor för skolor och idrottsklubbar.

Tänk på att den nya tekniken har gjort alla sorters kommunikation snabbare. Det betyder att groomaren kan hålla kontakt med flera barn samtidigt, och nå dem alla tider på dygnet via mejl, mobil, chatt och sms. Offret och förövaren behöver inte ens befinns sig på samma kontinent.

Se upp om ditt barn börjar få presenter från främlingar. Dessutom är det många som har en alltför stor tilltro till nätets anonymitet, och som luras att dela med sig av alltför personliga detaljer. Med ett par ledtrådar kan förövaren sedan få tag på mycket mer uppgifter via telefonkataloger på nätet och olika sökfunktioner.

Lång process
Att lura in ett barn i en känsla av trygghet och förtroende kan ta lång tid och inbegripa många olika metoder. Personen kan gå ifrån att uppträda som en vän till att använda utpressning för att få sin vilja igenom.

Om barnet fåtts att göra något "förbjudet", till exempel skicka nakenbilder eller posera framför en webbkamera, så används detta senare som utpressning.

Men hur ska man då veta om den du, din kompis eller ditt barn chattar med är en ny trevlig bekant eller någon som är ute efter att göra illa?

Här är några varningstecken:

• Personen frågar efter vad du heter, var du bor osv

• Han eller hon vill att ni ska hålla er relation hemlig

• Vill ha reda på intima detaljer, som vad du har på dig, vilken sorts sex du tycker om, om du har pojk- eller flickvän...

• Vill veta mycket om hur du mår, om du är ledsen, känner dig ensam eller liknande

• Skickar dyra presenter eller mobiltelefonkort så att ni kan prata "ostört"

• Verkar veta saker om dig som du inte berättat

• Vill att du ska skicka bilder av dig själv eller posera framför en webbkamera. Kom ihåg att det som en gång lagts ut på internet är närapå hopplöst att få bort! Bilder och filmer kan spridas till många andra.

• Personen vill att ni ska träffas ensamma eller i hemlighet

• Lita på din magkänsla! Känns det fel, konstigt eller obehagligt - dra dig ur innan du blivit mer manipulerad.

Föräldrar - tänk på det här:

• Fråga och var intresserad av vad ditt barn gör på nätet. Vilka sajter besöker de, och varför?

• Kontrollera ditt barns surfande ibland. Det går att se vilka sajter ditt barn besöker.

• Att förbjuda surfande är sällan en bra idé. Förklara i stället vilka faror som finns därute, och uppmana barnet att aldrig lämna ut personlig information och att berätta om något verkar konstigt.

• Dra öronen åt dig om ditt barn börjar få presenter från främlingar eller om barnet verkar hålla saker hemliga.

• Andra varningstecken kan vara att barnet surfar på nätterna, drar sig undan kompisar och familj eller plötsligt använder mycket nya ord, till exempel sexuella uttryck.

Tonårstiden är en knepig period för de flesta. Att vara tjurig, tillbakadragen, hemlighetsfull och att förändra sitt språk och sin klädstil är i de allra flesta fall inte ett tecken på att något är fel. Men det KAN vara det - så lär ditt barn grundläggande internetvett och försök skapa ett förtroende så att han eller hon berättar om något konstigt dyker upp. För många som utsatts för grooming kan det också vara en stor sorg och besvikelse att upptäcka att den snälle nye vännen i själva verket hade onda avsikter.

Karin Holmertz
Källor: Netscan, Netsafe, Wikipedia, Internet Watch Foundation

• Tweet