Polisen punktmarkerar mc-gäng
|
|
Publicerad 21 september 2006 - 19:46
Uppdaterad 1 april 2007 - 15:41
|
Medan brottsligheten i landet i stort sett varit oförändrad på senare år finns det en typ av brott som ökar. Det är den grova organiserade brottsligheten, exempelvis beskyddarverksamhet, pengatvätt och narkotikabrott. Ofta är det kriminella mc-gäng som håller i trådarna. Etableringen av nya kriminella mc-klubbar har närmast exploderat på några år.
De kriminella mc-gängen ägnar sig åt vitt skilda typer av brottslighet: * Utpressning, indrivning och beskyddarverksamhet: Företagare, särskilt inom krogbranschen, tvingas med hot och våld betala stora summor för aytt få "beskydd". Mindre nogräknade företag anlitar mot en procent på intäkterna mc-gäng för att driva in skulder. Ren utpressning blir också allt vanligare. * Ekonomisk brottslighet: Inkomster från annan brottslighet "tvättas" bland annat genom manipulering av kassaapparater, spelautomater. * Narkotikabrott: Organiserad narkotikasmuggling, delvis tack vare kontakter med mc-gäng i andra länder. * Vapenbrott: Utöver vapen för eget skydd ren vapenhandel. De två dominerande mc-gängen, Hells Angels och Bandidos, slogs under början av 90-talet om herraväldet över Sverige. Kampen var våldsam med både mord och bombdåd som inslag. 1997 slöt klubbarna fred och kom överens om att stoppa nyetableringar av klubbar. Under de senaste åren har dock flera nya Bandidos-, och HA-klubbar bildats, men framförallt har en uppsjö av stödklubbar etablerats. Stödklubbarna har också växt upp utanför de storstadsområden där de fullvärdiga klubbarna i huvudsak finns. Det gör det svårare för polisen att komma åt dem. Framför allt har de lokala polismyndigheterna inte haft resurser att prioritera kampen mot mc-brottsligheten, men det har även spelat in att klubbarna ofta satt sig i klubbhus på ensliga platser. Medlemmarna märker direkt om det kommer en okänd bil förbi klubbhuset i skogen. Bristande samordning Polisen har också lidit av bristande samordning. I Sverige finns 21 självständiga polismyndigheter. Till det kommer Skatteverket, Tullverket och andra myndigheter som behöver vara inblandade för att polisen ska få en samlad bild av organiserad brottslighet som ekobrott, utpressning och narkotikabrott. Myndigheterna har tidigare sett mest till det lokala perspektivet och inte samverkat över distriktsgränserna. Men från och med 2006 samordnar polisen resurserna på ett helt annat sätt. Rikskriminalen inrättade en biträdande chef, Peter Tjäder, som leder arbetet mot den organiserade brottsligheten. Regeringen sköt till 120 miljoner kronor extra till verksamheten. Särskilda underrättelsecentrum har byggts upp på olika håll i landet med representanter för kriminalpolisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Ett urval av medlemmarna i de kriminella mc-gängen punktmarkeras, tillgångar kartläggs, och ekonomiska transkaktioner spåras. Förebilden för de så kallade LUC-centrumen finns i Danmark där kampen mot mc-gängen varit framgångsrik. Ett hundratal punktmarkeras Totalt har ett hundratal personer som utgör kärnan i den grova brottsligheten satts under luppen. Av dessa hör omkring hälften till de kriminella mc-gängen. Varje namn på listan ingår i stora nätverk och har var för sig 20-30 kriminella kontakter som i sin tur har egna kontakter. Polisen arbetar konkret i punktmarkeringen och riktar sig mot plånboken. Pengatvätt är en nyckelfunktion i den organiserade brottsligheten. Det innebär att polisen och samarbetande myndigheter kan hårdgranska de företag som de punktmarkerade har mer eller mindre lösa band till. Särskilt krogbranschen övervakas. Polisen anser att det oftast är effektivare att skada brottslingarna ekonomiskt än att sätta dem i fängelse. Gängmedlemmarna upphör inte med sin brottslighet bara för att de döms till fängelse. Polisen försöker alltså bevisa att gängmedlemmarna undanhåller skatt och kräva personerna på skatt och skattetillägg. Vägrar de betala ansöker polisen om betalningssäkring hos domstolarna och kan därefter beslagta medlemmarnas tillgångar. Snabbrörliga resurser Men kampen ska inte bara föras på det ekonomiska planet. Punktmarkering innebär verkligen punktmarkering. Under 90-talet var polisen i Skåne effektiv genom att ständigt vara närvarande och störa mc-gängen. Det har de lokala polismyndigheterna inte haft resurser till under de senaste åren. Pengarna har knappt räckt till den vanliga utryckningsverksamheten. Med regeringens beviljade miljoner ska polisen kunna skicka personal till län där de kriminella mc-gängen är aktiva för stunden. Dessutom kan man från centralt håll hjälpa till med kartläggning och utredning. |