Det finns i dag flera metoder för att skydda personer som utsätts för hot. Några exempel följer nedan.
Sekretessmarkering
Skattemyndigheten kan vid personförföljelse neka att lämna ut folkbokföringsuppgifter på grund av sekretess. För att få en varningssignal när uppgifter inte ska lämnas ut kan Skattemyndigheten föra in en så kallad spärrmarkering i registret. Markeringen förs över till andra myndigheters register, till exempel Försäkringskassan och Bil- och körkortsregistret.
Kvarskrivning
Den hotades verkliga adress framgår inte i folkbokföringsregistret. I stället anges adressen till skattekontoret på den gamla bokföringsorten.
Trygghetspaket
För en del personer är hotbilden så allvarlig att fysiska skyddsåtgärder behövs. Personen kan då få tillgång till en larmväska, ett så kallat trygghetspaket. Väskan innehåller en mobiltelefon, ett överfallslarm och en telefonsvarare.
Livvaktsskydd
I vissa fall kan polismyndigheten besluta om att ge den hotade personen skydd av livvakter.
Fingerade personuppgifter
Vid särskilt allvarliga hot kan det tillåtas att den hotade personen använder fingerade personuppgifter. Begäran görs hos Rikspolisstyrelsen, och tingsrätten beslutar om medgivande.
Polismyndigheten, Rikspolisstyrelsen