Full fart eller tvärnit

Hur mycket vågar Riksbanken höja räntan?

Publicerad 5 september 2007 - 10:18 Uppdaterad 26 september 2008 - 14:35

Är Sverige på väg i för hög fart framåt med skenade löner och priser med många kraftiga räntehöjningar som följd? Eller är vi redan på väg att bromsa in på grund av oron på de internationella räntemarknaderna och bolånekrisen i USA? Sällan har osäkerheten varit så stor och experterna så oense om hur mycket Riksbanken måste höja räntan, skriver SVT:s Anna Trane i en ekonomisk analys.

När det gäller nästa drag från Riksbanken är experterna ense. Riksbanken höjer nu på fredag med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Men om vad som händer sedan går åsikterna brett isär.

Medan till exempel Handelsbankens ekonomer spår att räntan stiger till 5,5 procent i början av 2009 räknar SEB:s ekonomer med en ränta på 4,25 procent. Beroende på vem som får rätt kan den som har ett bolån på en miljon få allt ifrån drygt 700 kronor till 1.200 kronor per månad i högre bolånekostnader.

Lönerna skenar
De som tror på många räntehöjningar varnar för att svensk ekonomi håller på att överhettas. Det har helt enkelt gått för fort framåt för AB Sverige. Vi har snabbare än någon kunnat ana gått från hög arbetslöshet till brist på folk som kan göra alla de varor och tjänster som efterfrågas just nu.

Bara i Stockholm anmäls 1.200 lediga jobb om dagen. Bristen är extra stor inom IT, byggbranschen och vad gäller redovisningsekonomer. När det är brist på folk skenar lönerna iväg. Så är exempelvis fallet inom IT-branschen som lockar med löner långt över det avtal som tecknades i våras. De stigande lönekostnaderna stjälper företagen över på kunderna i form av högre priser.

Det räcker med att gå på McDonalds. Priset för en Big Mac & co som legat stilla i flera år är nu uppe i en femtiolapp. Matpriserna i affärerna är också på väg upp. Den stigande efterfrågan på vete och mjölkpulver i Asien har nämligen satt fart på priserna på dessa för livsmedelsindustrin så viktiga råvaror. I oktober får vi därför räkna med högre priser på till exempel mjölk och bröd. Och matpriserna väger tungt i den priskorg som avgör inflationen.

Bolånekris skakar om
Men andra experter är mer oroade över vad som händer i omvärlden, som svensk ekonomi är så beroende av. Motorn i världsekonomin, USA, fortsätter att skakas av en bolånekris där bolåneinstitut har lånat ut pengar utan större säkerhet - så kallade skräplån, lån som många hushåll inte har råd att betala.

Under det närmaste halvåret ska allt fler skräplån läggas om och riskerna för att ännu fler inte ska kunna betala sin lån ökar. Förvärras krisen bromsas tillväxten i den amerikanska ekonomin upp. Efterfrågar då USA till exempel färre svenska lastbilar, minskar i sin tur tillväxten i Sverige. Då kan inte Riksbanken höja räntan lika mycket, resonerar dessa experter.

Men osäkerheten om i vilken utsträckning Sverige påverkas av krisen i USA är stor. Därför skiljer sig också experternas prognoser för vad Riksbanken ska göra framöver ovanligt mycket. Vill man vara på den säkra sidan bör man ändå räkna med att privatekonomin ska klara rejält högre räntor de närmaste åren.

Anna Trane, ekonomireporter SVT

• Tweet