Primärvalen i Ohio och Texas

Hillary Clintons ödesval

Publicerad 3 mars 2008 - 14:19 Uppdaterad 4 mars 2008 - 16:50

För Hillary Clinton kan tisdagen bli en ödesdag. Efter nederlag mot Barack Obama i elva delstater i följd MÅSTE hon vinna de viktiga och stora staterna Texas och Ohio. I en TV-annons är hennes angrepp på
Obama så kraftiga att man anar paniken.

Clintons TV-reklam utpekar Obama som oerfaren i utrikespolitik. En man som man inte kan lita på i en svår kris.

Obama-lägret svarade direkt med en annons där man undrar om man kan lita på Clinton som röstade för Bushs krig i Irak.

Mycket har gått fel
Den senaste tiden tycks mycket ha gått fel för Clinton. Hon har sparkat kampanjledare, hennes siffror dalar medan Obama tycks surfa på en våg av sympati.

Clinton försöker nu fokusera på Obamas oerfarenhet när det gäller utrikespolitik. Han beskrivs av Clinton som Israel-fientlig.

Hussein Obama
I valrörelsens mörka skrymslen nämns han med sitt andra förnamn: Hussein.

Rykten går att han skulle vara muslim. (Detta tar Clinton-sidan visserligen avstånd från, men även att ta avstånd är att sprida rykten vidare.)

Det är inte så att Clinton automatiskt skulle vara ute ur leken om hon förlorade. Men bedömare menar att hon psykologiskt skulle vara oerhört illa ute. Hon får en image av att vara en förlorare.

Lätt uppgång för Clinton på slutet
Nu visar de sista siffrorna (på själva valdagen) visserligen att hon leder (mycket svagt) i Texas, vilket är en uppgång de senaste dagarna.

I Ohio leder hon med cirka 6 procent i snitt (också en lätt uppgång). Men allt kan hända. Egentligen vågar ingen av de två lova en seger.

I de små staterna Vermont och Rhode Island hålls också val. Men här står bara 15 resp. 21 delegatröster står på spe. I Vermont leder Clinton med nära 10 procent, i Rhode Island Obama med 12.

"60 procent behövs"
Men experterna menar att hon måste vinna stort - dvs. med kanske 60 procent i de båda stora staterna.

Mätningar tyder dock inte på 60-procentiga Clinton-framgångar.

Obama har bedrivit intensiv reklam i TV. I Texas och Ohio har han använt över 15 milj dollar, Clinton bara 8. Det är också han som fått in mer kampanjbidrag, ungefär 50 miljoner dollar mot Clintons cirka 35.

Hoppar hon av?
Den stora frågan är dock om hon verkligen skulle hoppa av om hon förlorade. Hennes personlighet tyder snarare på att hon vill fortsätta kämpa.

Då uppstår ett stort problem för demokraterna. Det har att göra med att deras valsystem - till skillnad från republikanernas - drar ut på avgörandet när det är ganska jämnt mellan kandidaterna.

John McCain klar som kandidat
För tisdagens val kommer att ge John McCain så många delegatröster på partikonventet (som utser presidentkandidaten) att han på tisdagsnatten redan är klar som republikanernas kandidat.

Samtidigt skulle alltså Clinton och Obama kunna hålla på att käbbla fram till sista primärvalet i juni utan att en vinnare har utsetts.
Det skulle visa på hur splittrade demokraterna är.

Att den ena kandidaten (Clinton) i stort sett utpekar en partivän (Obama) som en fara för landet kan dra ner förtroendet för båda. Sunday Times påstår t o m att han ska ta en republikan som försvarsminister för att få ökat förtroende bland väljarna.

Inget avgörande i primärvalen?
Nu hör det till komplikationerna (de är många!) hos demokraterna att troligen får varken Clinton eller Obama tillräckligt med röster, även om de håller på att slåss in i juni.

Vissa beräkningar säger att hon även om hon fortsätter, aldrig kan nå hans siffror. Men alltså också att ingen av dem två får de
delegater som behövs.

Behöver vinna med 57 procent
En beräkning säger att hon i de återstående staterna måste få 57 procent (i alla stater alltså), för att komma upp till Obamas antal delegater.

Det betyder att de nära 800 s k "superdelegater" som består av partieliten (och som inte är valda) kan fälla avgörandet vid partikonventet i slutet av augusti.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport, SVT

• Tweet