Tre tidigare USA-presidenter har fått fredspriset
Kanske inte alltid så lyckade
|
|
Publicerad 9 oktober 2009 - 12:45
Uppdaterad 9 oktober 2009 - 18:11
|
Tre tidigare USA-presidenter har fått Nobels fredspris. Motiveringarna har skiftat - och facit av deras politik har inte alltid varit lyckad. Theodore Roosevelt, president 1901-1909, fredspris 1906. 
"Bär en stor påk", sa Theodore Roosevelt
Tala vänligt men bär en kraftig påk, var hans motto i utrikespolitiken. Han var den förste som egentligen utformade USA:s utrikespolitik i riktning mot världspolis. Han fick priset för en konkret insats: Han medlade i kriget mellan Ryssland och Japan 1905. (Som Japan vann.) Roosevelt var republikan men en radikal sådan: Han motarbetade storbolagens monopolkarteller och tog ofta löntagarsidans parti. Woodrow Wilson, president 1913-1921, fredspris 1919. 
Nästan tragisk: Woodrow Wilson
Han kan nog kallas en tragisk figur i världspolitiken. Både vinnare och förlorare. Han var en idealistisk demokrat. I första världskriget var det USA:s ingripande som ledde till Tysklands nederlag. Hans "14 punkter" skulle skapa den nya världen. I fredskonferensen i Versailles var han med att grunda Nationernas Förbund (NF var dåtidens FN). Men nederlaget för hans stora idéer kom när USA:s kongress vägrade bli med i NF. Jimmy Carter, president 1977-1981, fredspris 2002. 
Carter: Kanske mer lyckad som valövervakare
Hans presidenttid avslutades med ett utrikespolitiskt fiasko. När USA:s ambassad i Teheran ockuperades misslyckades Carter-regimen med ett fritagningsförsök. Carter förlorade till Ronald Reagan. En framgång var dock att Carter var initiativtagare till Camp David-avtalet, som ledde till fred med Israel och Egypten. Men fredspriset fick han nog mycket för sin verksamhet efter presidenttiden. Som valövervakare och fredsmedlare. Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, SVT |