Aung San Suu Kyi talar vid ett möte 2002. Foto: Scanpix

Aung San Suu Kyi - Burmas mäktiga "järnfjäril"

Publicerad 26 september 2007 - 13:24 Uppdaterad 25 oktober 2007 - 14:34

Samtidigt som gatorna i Rangoon fylls av demonstranter, sitter en av nyckelpersonerna och militärjuntans mäktigaste fiende bakom lås och bom i sitt eget hem. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, av sina landsmän kallad "Järnfjärilen", vann det allmäna valet 1990 trots att hon redan då satt i husarrest.

Aung San Suu Kyi är dotter till general Aung San, som var med i förhandlingarna som ledde fram till Burmas självständighet 1948. År 1947, när Suu Kyi var två år gammal, mördas fadern av politiska motståndare.

Modern, Daw Khin Kyi, ledde kvinnoorganisationer på 50-talet och var Burmas ambassadör i Indien 1960-67, en av de första kvinnliga asiatiska diplomaterna.

Ett telefonsamtal förändrade allt
Det var egentligen först i samband med det blodiga upproret 1988 som Aung San Suu Kyi kom att engagera sig politiskt. Fram tills dess hade hon, i korthet, hunnit med en hel del: studier i New Delhi, studier i Oxford och arbete på FN-sekretariatet i New York mellan 1967 och 1971.

Hon arbetade också som rådgivare till utrikesdepartementet i det lilla kungariket Bhutan och studerade i Kyoto i Japan. Vid sidan om sin yrkesmässiga karriär bildade hon familj med den engelska akademikern Michael Aris. Tillsammans fick de två barn.

Den 31 mars 1988 får Aung San Suu Kyi ett telefonsamtal som kom att ändra hennes liv dramatiskt. Hennes mor hade drabbats av stroke och låg inlagd på sjukhus i Rangoon. Dagen efter samtalet reser Aung San Suu Kyi hem till Burma.

Övertalas att träda fram
Hon befinner sig därför i landet när general Ne Win avgår den 23 juli samma år, när demonstrationerna startar och när de brutalt avbryts av militären den 8 augusti. Militären öppnar eld mot folkmassan och omkring 3.000 människor dör i massakern.

I tumultet övertalades Suu Kyi, redan känd som general Aung Sans dotter, att kliva fram som oppositionens starka kraft. Burmas demokratirörelse hade fått en naturlig ledare, en person som till och med militären var tvungen att respektera, eftersom hennes far varit general. Hon blir ledare för National League for Democracy (NLD).

I fångenskap sedan 1989
Men Suu Kyi blev en för mäktig fiende till den sittande militärregimen. Den 20 juli sätts hon husarrest, en fångenskap som i stort sett har varat sedan dess.

Hon släpptes 1995, greps igen fem år senare och släpptes 2002. Men sedan hon senaste gången greps 2003, har hon inte tillåtits komma ut ur sitt hem. Den 23 september i år var dock ett undantag. I 15 minuter kom hon ut och mötte de protesterande munkarna för att be med dem.

Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991 för sin ickevåldskamp. Hon fick även 2005 års Olof Palmepris "för sin okuvliga kamp för ett demokratiskt Burma".

Smeknamnet "Järnfjärilen" anspelar både på hennes fredliga kamp och hennes civilkurage och karaktärstyrka.

Teresa Skeppholm
SVT Text och Webb

• Tweet