Ja-sidan kampanjar inför fredagens irländska folkomröstning om Lissabonfördraget. Foto: SVT

Christina Johannesson: Den som är på defensiven vinner sällan några val

11 juni: - Jag skulle aldrig skriva under ett kontrakt som jag inte förstår innebörden av. Så känner jag inför Lissabonfördraget. Jag vet inte vad det innebär och jag tänker rösta nej, säger damen jag möter i trängseln på O´Connell Street i centrala Dublin.

Visa på kartan

Det är de sista skälvande timmarna innan Irland ska folkomrösta om Lissabonfördraget, det fördrag som det tagit åtta år av möda, eviga diplomatiska sammanträden och tidvis hetsiga toppmöten att förhandla fram. När opinionsundersökningen i Irish Times förra veckan visade på nej-linjens dramatiska frammarsch knöt det sig i magen på den irländska regeringen och på många i Bryssel. Minnet av 2005, då Frankrike och Nederländernas nej i folkomröstningar förkastade den så kallade konstitutionen, trängde fram som kallsvett i pannan på en del EU-diplomater.

- Det finns ingen plan B, försöker Irlands premiärminister Brian Cowen, eller Taoiseach som det heter här, vädja till väljarna under en presskonferens på tisdagen. Om Irland säger nej torsdagen den 12 juni finns det ingen juridisk möjlighet att införa Lissabonfördraget och då väntar en ny period av krishantering inom EU och en lång period ute i kylan för Irland.

Förra gången, när Irland rösta nej till Nicefördraget 2001, löstes det genom en ny folkomröstning bara några månader efter då svaret blev ja. Det är inte troligt att regeringen kommer att kunna göra om den övningen med bibehållen trovärdighet.

Många väljare är bekymrade över att mer makt flyttar till Bryssel. Irlands röst i ministerrådet minskar kraftigt i och med det nya röstviktningssystemet och medlemsländerna förlorar sin permanenta kommissionär när kommissionen minskar i omfång.

En av nejsidans frontfigurer, affärsmannen och multimiljardären Declan Ganley, som ur egen ficka bekostat en större kampanj än de etablerade politiska partierna, viftade med flygbiljetter framför TV-kamerorna under tisdagen och erbjöd sig att bjuda de tre största partiernas partiledare på biljetter till Bryssel för att förhandla fram en bättre "deal".

Ja-sidan som leds av regeringspartiet Fianna Fail har inte lyckats bedriva någon särskilt effektiv kampanj. Mellan jul och den 6 maj, då Bertie Ahern avgick på grund av korruptionsmisstankar och Brian Cowen tog vid, var regeringen i princip lamslagen. Cowen har tvingats inta en defensiv hållning för att parera nej-linjen betydligt mer slagkraftiga budskap. Den som är på defensiven vinner sällan några val.

På fredag (13 juni) ska rösterna ha räknats klart. Då står det klart om Brian Cowen kommer att göra sin EU-debut på toppmötet i Bryssel som vinnare eller förlorare.

Christina Johannesson, korrespondent i Bryssel, på plats på Irland

Mer om Christina Johanesson

• Tweet