SVT 2 idag
19:30 Korrespondenterna
Del 4 av 10: Gryning i Rangoon. Korrespondenternas Bengt Norborg och Marco Nilson har rest i hemlighet i det slutna Burma. Oppositionen och de unga tror på framtiden igen efter 50 år av diktatur, och i en exklusiv intervju kallar regimföreträdare den demokratiska processen oåterkallelig och lovar fria val i vår. Är Burma verkligen på väg mot demokrati? Eller är det bara en ny nyck från en av världens mest hårdföra diktaturer? Programledare: Bengt Norborg.
* Från 8/2 i SVT2. Även i SVT2 11/2 och SVT2 12/2

Här publicerar vi kontinuerligt sammanfattningar av säsongens alla program och ibland med förslag på vidareläsning.


Claes JB Löfgren intervjuar en man som befinner sig i USA utan giltiga papper. Foto: SVT

Claes JB Löfgren: Frågan om de papperslösa migranterna kan komma att explodera

Publicerad 30 juni 2008 - 11:45

30 juni: Enligt den amerikanska banken Bear Stearns finns omkring 20 miljoner illegala invandrare i USA. Det är omkring sex procent av befolkningen. Men ingen vet förstås med säkerhet hur stor gruppen är, bara att den är stor, att frågan väcker starka känslor och att alla försök hittills att lösa problemet misslyckats.

Bloggat om USA

Visa på kartan

För alldeles oavsett ur vilket perspektiv frågan betraktas är det här ett stort problem. Den papperslöse invandraren har inte rätt till sjuk- och hälsovård, möjligheterna till utbildning är begränsade och om dom papperslösa utsätts för brott är de så gott som rättslösa. De är hänvisade till arbetsmarknadens bakgård och tvingas ofta jobba som daglönare. Inte sällan blir de lurade på lönen.

För kommuner och lokala myndigheter är en oreglerad invandring problematisk på flera sätt. Hur många elevplatser ska de planera för? Vilket blir skatteunderlaget? De papperslösa blir också en del av en osund arbetsmarknad som sätter konkurrensen ur spel för företag som betalar vita löner till amerikanska medborgare eller personer med uppehållstillstånd.

Frågan delar USA. Eftersom USA är en nation av invandrare finns fortfarande en stor förståelse hos många för att människor från Latinamerika, Afrika, Asien och före detta Sovjetunionen söker sig hit. Samtidigt finns också en växande grupp amerikaner som vill stoppa den oreglerade invandringen. Precis som bland invandrarfientliga grupper i Europa ser de illegala invandrare som ett hot mot traditionella värderingar och kultur.

Förra året försökte president Bush, tillsammans med den demokratiske senatorn Ted Kennedy, att få kongressen att rösta för en amnesti för de illegala invandrarna, en amnesti som skulle ge många av dom papperslösa uppehållstillstånd och på sikt också medborgarskap. Men efter ett intensivt lobbyarbete, framför allt från den konservativa tankesmedjan Heritage foundation, stoppades lagen.

Casa of Maryland förmedlar jobb, ger sjuk- och läkarvård och juridisk hjälp åt immigranter oberoende av om de är i USA legalt eller inte. Foto: SVT
Casa of Maryland förmedlar jobb, ger sjuk- och läkarvård och juridisk hjälp åt immigranter oberoende av om de är i USA legalt eller inte. Foto: SVT

Istället har attityderna hårdnat. Det så kallade ICE-programmet - Immigration and Custom Enforcement - är ett samarbete mellan den lokala polisen och federala myndigheter. I Sverige finns ett nationellt polisregister; om någon begått ett brott i Luleå och senare åker fast i Malmö, identifieras den gripne och hans tidigare kriminella karriär omedelbart. Om någon begått ett brott i Connecticut och senare grips i Maryland, finns ingen möjlighet för polisen i Maryland att få reda på den gripnes tidigare eventuella kriminalitet i andra delstater. Men med ICE-programmet skapas ett nationellt register över gripna papperslösa invandrare och därmed har samhällets kontroll över dom papperslösa skärpts.

Över hela USA ökar nu den lokala polisen sina ansträngningar att gripa papperslösa invandrare. Med ICE-programmet får också den lokala polisen federala pengar för att jaga invandrare utan uppehållstillstånd. Men medborgarrättsorganisationer hävdar att polisjakten på papperslösa invandrare strider mot författningen: att vistas illegalt i landet är inget brott och därför heller inte någon grund för att gripa folk.

Men färsk statistik visar att olaglig vistelse i landet numera utgör nära 60 procent av alla federala brott. Tidigare sågs olaglig vistelse i landet som en ganska bagatellartad civilrättslig förseelse, men de senaste siffrorna visar att både Bushadministrationen, federala myndigheter och delstatlig och lokal polis nu ser allvarligare på den illegala invandringen.

Den illegala invandringen är ingen stor fråga i presidentkampanjen. Den stora frågan just nu, ekonomin och de rusande energipriserna, överskuggar alla andra frågor. Och både Barack Obama och John McCain är i princip för den amnesti som kongressen i sista stund röstade emot.

Men frågan om de papperslösa migranterna kan mycket väl komma att explodera. Sommaren 2006 jagade några amerikanska gränsvakter en grupp illegala invandrare strax norr om gränsen till Mexiko. Invandrarnas bil välte och några av dem omkom. Men när gränsvakterna åtalades väckte det ett ramaskri och bland annat CNN:s nyhetsankare Lou Dobbs drev en intensiv kampanj mot åtalet. Dobbs har fortsatt sin kampanj med attacker mot Bush lagförslag och hans kampanjer har både väckt entusiasm och avsky.

Claes JB Löfgren, korrespondent i Washington

Mer om Claes JB Löfgren

Papperslösa invandrare i USA

Olika uppskattningar över antalet papperslösa migranter som befinner sig i USA:

USA:s Migrationsverk, USCIS:
7 miljoner.

USA:s Statiska Centralbyrå:
8,7 miljoner.

Medborgarrättsgruppen Pew Hispanic Center:
11,5-12 miljoner.

USA:s Tull- och immigrationsmyndighet i Arizona:
12-15 miljoner.

Bear Stearns Management Association:
20 miljoner.

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.