I Houston träffar Claes JB Löfgren Bob Borochoff och hans 22-årige son Bradley, som 3 år gammal blev svårt sjuk. Då anullerade försäkringsbolaget Bobs försäkring. Foto: Kyle Lanningham, SVT

Claes JB Löfgren: Amerikanernas sjukvårdskostnader skjuter i höjden

7 juli: USA spenderar mest pengar i världen på sin befolknings hälso- och sjukvård. Men dagens system är dyrt, orättvist och ineffektivt, enligt experterna.

Visa på kartan

Inget annat land i världen spenderar så mycket pengar på hälso- och sjukvård per invånare och i procent av bruttonationalprodukten (BNP) som USA. Och för en del av befolkningen fungerar säkert läkar- och sjukvården bättre än i de flesta länder. Men alla bedömare, oavsett partifärg, är ändå överens om att dagens system är dyrt, orättvist och ineffektivt.

Under senare år har kostnaderna för läkarbesök, operationer, vård och läkemedel ökat tre gånger mer än löner och övriga priser. En orsak är att privata försäkringsbolag och läkemedelsföretag är för få för att skapa en sund priskonkurrens, en annan att läkare och sjukhus, oberoende av om de är privat- eller offentligt ägda, ökar sina förtjänster genom att ge försäkrade patienter mer hälso- och sjukvård än de egentligen behöver.

Systemet är ett lapptäcke av privata försäkringar, försäkringar betalda av arbetsgivaren och offentligt finansierade stöd som Medicaid och Medicare. Till skillnad från alla andra OECD-länder garanteras inte amerikanerna fri sjukvård oberoende av vilken sjukdom de kan tänkas lida av. Självklart får alla, även de oförsäkrade, akut sjukvård. Men 47 miljoner amerikaner saknar i dag ett försäkringsskydd.

Ett minst lika stort problem är att det är försäkringsbolagen som bestämmer vilka som kan bli försäkrade och hur omfattande skyddet egentligen är. Det innebär att allt är frid och fröjd så länge den försäkrade familjen är frisk och bara behöver få hälsan kontrollerad då och då. Men om någon familjemedlem drabbas av en allvarlig sjukdom, kan försäkringsbolaget säga upp försäkringen och ändra villkoren. Och om någon redan lider av en sjukdom, kan det vara mycket svårt att få en sjukförsäkring till ett rimligt pris. Det innebär inte att alla som drabbas av sjukdom plötsligt tappar skyddet; tvärtom får ofta de som har en bra försäkring också som regel en mycket bra sjukvård. Men reglerna och skyddsnivåerna varierar kraftigt.

84 procent av amerikanerna har någon form av försäkringsskydd. En majoritet, omkring 60 procent, får sina försäkringar betalade av arbetsgivaren. En mindre del, omkring tio procent, köper försäkringen helt med egna pengar. Några har en blandning. Andra omfattas av olika offentligt finansierade skydd.

Ett sådant är Medicaid; ett skydd för de allra fattigaste. I dag har omkring 40 miljoner amerikaner (hälften av dem är barn) Medicaid. Personer över 65 år och handikappade har också rätt till fri läkar- och sjukvård i det så kallade Medicare-programmet. Båda programmen beräknas kosta 800 miljarder dollar för år 2008. Det är 4 800 miljarder svenska kronor. För även om samhället betalar kostnaderna, är det ju den privata och offentliga sjukvården, med sitt höga kostnadsläge, som står för vården.

Republikanernas presidentkandidat John McCain vill inte ha en samhällsfinansierad sjukvård för alla medborgare. Hans främsta argument är att kostnaderna då skulle raka i höjden med kraftiga skattehöjningar som följd. Hans reformförslag ser ur så här:

Inte heller Barack Obama är för en samhälleligt betald sjuk- och hälsovård för alla. Det är däremot Hillary Clinton och det återstår nu att se om hon kan få Obama att ändra sig. En allmän hälso- och sjukvårdsreform är - och har varit - Hillary Clintons hjärtefråga. Men Obama är för gratis sjukvård för alla barn under 15 år. Och Obamas reformförslag är också betydligt mer långtgående, och därmed dyrare, än McCains:

Claes JB Löfgren, SVT:s korrespondent i Washington

Mer om Claes JB Löfgren

• Tweet